Funktionsdugligheten med reningsverken runt Östersjön bör säkerställas

24.09.2019 kl. 16:44
Ålands riksdagsledamot Löfström vill att Finland tar upp tillståndet för reningsverk runt Östersjön med övriga Östersjöländer efter den stora olyckan i Polen där 3000 liter avloppsvatten läckte ut per sekund

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström bad idag regeringen, via ett skriftligt spörsmål, att med övriga Östersjöländer ta upp till diskussion hur risken för olyckor i reningsverk runt Östersjön minimeras samt att alla har tillräckliga resurser för den viktiga vattenreningen. Detta efter den stora reningsverksolyckan i Polen i slutet av augusti.

 

I slutet av augusti skedde en olycka i det polska reningsverket Czajka, beläget en bit utanför Warszawa. Olyckan medförde att stora mängder orenat vatten, som mest 3000 liter per sekund, i många dagar släpptes ut i floden Wisla som mynnar ut i Östersjön vid Gdansk. Det orenade vattnet har en hög halt näringsämnen vilket ökar övergödningen i vattnet både i floden och i Östersjön, vilket påskyndar syredöden.

 

  • Utbyggnaden av reningsverk i centrala Östeuropa och i Ryssland har haft stor betydelse för minskningen av utsläppen i Östersjön, och de nordiska länderna har här bidragit med mycket. Men om reningsverken ska ha effekt måste de fungera som de ska och olyckor som denna får helt enkelt inte hända, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

  • En olycka är en olycka och måste utredas av myndigheterna i Polen och jag är inte ute efter att peka finger. Händelsen var ändå så pass allvarlig att jag vill att våra ministrar och tjänstemän tar upp frågan om reningsverkens tillstånd runt Östersjön med de andra Östersjöländerna för att konstruktivt diskutera att alla länder säkerställer att reningsverken fungerar med modern teknik och att risken för olyckor minimeras. Östersjön är vårt gemensamma hav och det måste vi ta hand om ifall vi vill att framtida generationer ska kunna simma och fiska i havet, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00