Funktionsdugligheten med reningsverken runt Östersjön bör säkerställas

24.09.2019 kl. 16:44
Ålands riksdagsledamot Löfström vill att Finland tar upp tillståndet för reningsverk runt Östersjön med övriga Östersjöländer efter den stora olyckan i Polen där 3000 liter avloppsvatten läckte ut per sekund

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström bad idag regeringen, via ett skriftligt spörsmål, att med övriga Östersjöländer ta upp till diskussion hur risken för olyckor i reningsverk runt Östersjön minimeras samt att alla har tillräckliga resurser för den viktiga vattenreningen. Detta efter den stora reningsverksolyckan i Polen i slutet av augusti.

 

I slutet av augusti skedde en olycka i det polska reningsverket Czajka, beläget en bit utanför Warszawa. Olyckan medförde att stora mängder orenat vatten, som mest 3000 liter per sekund, i många dagar släpptes ut i floden Wisla som mynnar ut i Östersjön vid Gdansk. Det orenade vattnet har en hög halt näringsämnen vilket ökar övergödningen i vattnet både i floden och i Östersjön, vilket påskyndar syredöden.

 

  • Utbyggnaden av reningsverk i centrala Östeuropa och i Ryssland har haft stor betydelse för minskningen av utsläppen i Östersjön, och de nordiska länderna har här bidragit med mycket. Men om reningsverken ska ha effekt måste de fungera som de ska och olyckor som denna får helt enkelt inte hända, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.

 

  • En olycka är en olycka och måste utredas av myndigheterna i Polen och jag är inte ute efter att peka finger. Händelsen var ändå så pass allvarlig att jag vill att våra ministrar och tjänstemän tar upp frågan om reningsverkens tillstånd runt Östersjön med de andra Östersjöländerna för att konstruktivt diskutera att alla länder säkerställer att reningsverken fungerar med modern teknik och att risken för olyckor minimeras. Östersjön är vårt gemensamma hav och det måste vi ta hand om ifall vi vill att framtida generationer ska kunna simma och fiska i havet, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15