Kolumn

Flera positiva saker i budgeten

22.09.2019 kl. 05:39

Regeringen har denna vecka kommit överens om sitt budgetförslag för nästa år. Jag ser flera positiva saker i budgeten och tycker att man gott kan säga att regeringens budget och politik inger hopp. Budgeten innehåller flera saker som gynnar Österbotten.

Gällande utbildningen satsar man på alla stadier, från småbarnspedagogiken till universiteten. Den subjektiva dagvårdsrätten återinförs, den grundläggande utbildningen får mer resurser liksom gymnasierna, yrkesskolorna och högskolorna. Dessa framtidssatsningar har varit viktiga för SFP och det är glädjande att regeringen fyller sitt utbildningslöfte. Att man satsar på kunnande och utbildning är av central betydelse när det gäller att stärka välfärden och sysselsättningen. Det viktiga är att vi gör satsningar på utbildningen på alla stadier men ifall vi ska nå vårt sysselsättningsmål på 75 procent är satsningar inom yrkesutbildningen nödvändiga.

För jord- och skogsbrukets del får man också vara nöjd. Bland annat satsas det på miljöstödsprogrammet och kompensationsersättningar. Ett biogasprogram ska genomföras och det anvisas också ett engångsanslag på sammanlagt 7,5 miljoner euro för investeringar i biogas och gödselhantering inom jordbruket 2020 och 2021. Också finansieringen för det frivilliga programmet för skydd av skogar, det så kallade METSO-programmet, tryggas vilket är viktigt för att skogsägarnas intresse för frivilligt skogsskydd bevaras även i fortsättningen. Visst kommer lantbrukets lönsamhet att vara ansträngd fortsättningsvis, men man gör en del satsningar på exportsidan, som jag ser som en del av lösningen att förbättra lönsamheten.

En fantastisk nyhet för Österbotten är att regeringen föreslår mer pengar till basunderhållet av infrastrukturen – en permanent nivåhöjning på 300 miljoner euro – så att vi kan minska på vår reparationsskuld och förbättra trafiksäkerheten på våra vägar. I stora delar av landet är vägnätet i dåligt skick. En annan glädjenyhet är att den för oss österbottningar så viktiga riksåttan får mer pengar. Det är avsnittet mellan Vassor-Kärklax som ska förbättras med 11 miljoner och planerna är att arbetet kan börja nästa år. Riksåttan utgör livsnerven för oss invånare och våra företag och som ett exportlandskap är vi i Österbotten mycket beroende av ett fungerande transportnät så att både människor och varor kan röra sig smidigt och kostnadseffektivt.

Anders Norrback

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15