Finland behöver en samtyckeslag och en förnyad sexualbrottslagstiftning

18.09.2019 kl. 16:10

Riksdagen höll under onsdagen remissdebatt om medborgarinitiativet om att definiera våldtäkt utifrån avsaknad av samtycke. Initiativet, som även kallats för Samtycke 2018, föreslår en ändring av strafflagens 20:e kapitel om sexualbrott. Den nuvarande lagstiftningen kräver att utövaren tvingar offret till samlag med våld eller hot om våld, för att det skall definieras som våldtäkt.

 

Medborgarinitiativet föreslår istället att man ska dömas för våldtäkt då man utan samtycke genomför samlag med en annan person. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna konstaterade redan år 2003 att våldtäkt definieras som samlag utan samtycke.

 

I regeringsprogrammet slår man fast att en totaltrevision av lagstiftningen gällande sexualbrott ska genomföras, där utgångspunkterna ska vara integritet och rätten till sexuell självbestämmanderätt. Man slår också fast att definitionen av våldtäkt skall ändras så att den baseras på avsaknad av samtycke, i likhet med initiativet, och så att rättssäkerheten tillgodoställs.

 

Våldtäkt definieras redan genom samtycke i ett flertal länder, bl.a. Sverige, Tyskland och Storbritannien.

 

-                           En revision av sexualbrottslagstiftningen är behövlig och våldtäktsstatistiken i Finland är allt för hög idag. En ändring av definitionen skulle förhoppningsvis minska på mörkertalet i statistiken på våldtäkter som aldrig anmäls, säger Mats Löfström.

 

-                           Varje våldtäkt är en för mycket och en sådan här modell baserat på samtycke skulle göra det klarare var gränsen går och ge ett starkare rättsskydd åt någon som utsetts för ett sexuellt övergrepp. Av den anledningen är det också viktigt att en totalrevision av hela sexualbrottslagstiftningen görs, något vi kom överens om i regeringsförhandlingarna, säger Löfström.

 

Strafflagen är enligt självstyrelselagen rikets behörighet och dens bestämmelser gäller också i sin helhet på Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00