Finland behöver en samtyckeslag och en förnyad sexualbrottslagstiftning

18.09.2019 kl. 16:10

Riksdagen höll under onsdagen remissdebatt om medborgarinitiativet om att definiera våldtäkt utifrån avsaknad av samtycke. Initiativet, som även kallats för Samtycke 2018, föreslår en ändring av strafflagens 20:e kapitel om sexualbrott. Den nuvarande lagstiftningen kräver att utövaren tvingar offret till samlag med våld eller hot om våld, för att det skall definieras som våldtäkt.

 

Medborgarinitiativet föreslår istället att man ska dömas för våldtäkt då man utan samtycke genomför samlag med en annan person. Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna konstaterade redan år 2003 att våldtäkt definieras som samlag utan samtycke.

 

I regeringsprogrammet slår man fast att en totaltrevision av lagstiftningen gällande sexualbrott ska genomföras, där utgångspunkterna ska vara integritet och rätten till sexuell självbestämmanderätt. Man slår också fast att definitionen av våldtäkt skall ändras så att den baseras på avsaknad av samtycke, i likhet med initiativet, och så att rättssäkerheten tillgodoställs.

 

Våldtäkt definieras redan genom samtycke i ett flertal länder, bl.a. Sverige, Tyskland och Storbritannien.

 

-                           En revision av sexualbrottslagstiftningen är behövlig och våldtäktsstatistiken i Finland är allt för hög idag. En ändring av definitionen skulle förhoppningsvis minska på mörkertalet i statistiken på våldtäkter som aldrig anmäls, säger Mats Löfström.

 

-                           Varje våldtäkt är en för mycket och en sådan här modell baserat på samtycke skulle göra det klarare var gränsen går och ge ett starkare rättsskydd åt någon som utsetts för ett sexuellt övergrepp. Av den anledningen är det också viktigt att en totalrevision av hela sexualbrottslagstiftningen görs, något vi kom överens om i regeringsförhandlingarna, säger Löfström.

 

Strafflagen är enligt självstyrelselagen rikets behörighet och dens bestämmelser gäller också i sin helhet på Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00