En budget som andas framtidstro!

17.09.2019 kl. 20:03

SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson och minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist är nöjda med den budget som regeringen Rinne idag har kommit överens om.


- Finland har alla förutsättningar att klara sig bra i framtiden. Nu är det slutsparat på skolan och utbildningen. Den här regeringen håller sitt utbildningslöfte, och satsar nu på hela utbildningsstigen från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Den subjektiva dagvårdsrätten återinförs, den grundläggande utbildningen får mer resurser liksom gymnasierna, yrkesskolorna och högskolorna, säger Henriksson.

- Regeringens mål att höja sysselsättningen till 75 % och att 60 000 fler personer sysselsätts är ytterst centralt för att vårt välfärdssamhälle skall kunna utvecklas. Därför är de (24) åtgärderna för att höja sysselsättningen viktiga. Likaså är regeringens linjedragningar för att främja investeringar samt satsningarna på forskning och utveckling ytterst viktiga. Det ska tas fram en företagsstrategi, förslag för att främja lokala avtal bereds och en strategi för att motverka mental ohälsa finns med. Allt det här är sånt som SFP länge lyft upp, konstaterar Henriksson.

- För många företag är bristen på arbetskraft det största problemet. För att göra det lättare att rekrytera utländsk arbetskraft ska ansökningarna behandlas inom en månad. Dessutom ska utländska studerande få stanna kvar i Finland efter att de avklarat sina studier. Det här är viktigt för att höja sysselsättningen, säger Blomqvist.

- Jag är mycket glad över att vi äntligen lyckas höja de allra lägsta pensionerna och att de som lever på garantipension och de minsta folkpensionerna nu kommer att få det bättre. Viktigt är också att vi höjer barnbidragets ensamförsörjartillägg och att beskattningen lindras särskilt för låg- och medelinkomsttagare, slår Henriksson fast.

- När jag ser på budgeten med finlandssvenska glasögon är här också mycket bra saker - vi höjer Folktingets grundfinansiering, nationalspråksstrategin får 200 000 euro årligen, Vasa Centralsjukhus får den utlovade miljonen, Hangö-Hyvinge banan elektrifieras äntligen och dessutom reserveras pengar för att planera en förbättring av Vasa-Seinäjoki banan. Också rekommendationerna för god medicinsk praxis översätts till svenska. Det här är viktiga satsningar, konstaterar Henriksson.

 - För jordbruket finns också flera satsningar i budgetförslaget. Ett biogasprogram ska genomföras och det kommer mera pengar för miljöstödsprogrammet och kompensationsersättningar. Det här behövs för en hållbar inhemsk jordbruksproduktion samtidigt som det hjälper oss att uppfylla våra klimatmål, konstaterar Blomqvist som samtidigt tillägger att pengar för att byta oljeuppvärmning till andra uppvärmningsmetoder i fastigheter är viktigt. Budgeten innehåller också i övrigt rejäla satsningar på klimatet och miljön. 

- Som justitieminister känns det bra att få modernisera våra tingsrätter, så att de utrustas för att kunna uppta bevisning digitalt i framtiden. Det innebär exempelvis att ett vittne inte i hovrätten behöver upprepa det som hen sagt i tingsrätten, utan hovrätten kan se bandupptagningen. Det är en stor reform, som förhoppningsvis sparar både tid och lidande. För ett brottsoffer kan det vara ytterst traumatiskt att bli tvungen att flera gånger upprepa det man varit med om, konstaterar Henriksson.

 - Viktigt är också att vi satsar mera pengar på allt från poliser till åklagare och domstolar. Dessutom har vi också beslutat att vi satsar på försvaret och i budgeten reserverat medel för att inleda arbetet med att ersätta våra jaktplans prestationsförmåga fullt ut. Det här är oerhört viktigt för att Finlands försvar ska vara trovärdigt långt in i framtiden, slår Henriksson fast. 

- SFP har i sin politik alltid lyft fram vårt internationella ansvar och jag är glad att biståndet nu höjs med ungefär 100 miljoner euro totalt samtidigt som flyktingkvoten också höjs, säger Blomqvist. Viktigt är också att vi beslutit att satsa mer på en bra och smidig behandling av uppehållstillstånd. 
Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00