En budget som andas framtidstro!

17.09.2019 kl. 20:03

SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson och minister för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist är nöjda med den budget som regeringen Rinne idag har kommit överens om.


- Finland har alla förutsättningar att klara sig bra i framtiden. Nu är det slutsparat på skolan och utbildningen. Den här regeringen håller sitt utbildningslöfte, och satsar nu på hela utbildningsstigen från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Den subjektiva dagvårdsrätten återinförs, den grundläggande utbildningen får mer resurser liksom gymnasierna, yrkesskolorna och högskolorna, säger Henriksson.

- Regeringens mål att höja sysselsättningen till 75 % och att 60 000 fler personer sysselsätts är ytterst centralt för att vårt välfärdssamhälle skall kunna utvecklas. Därför är de (24) åtgärderna för att höja sysselsättningen viktiga. Likaså är regeringens linjedragningar för att främja investeringar samt satsningarna på forskning och utveckling ytterst viktiga. Det ska tas fram en företagsstrategi, förslag för att främja lokala avtal bereds och en strategi för att motverka mental ohälsa finns med. Allt det här är sånt som SFP länge lyft upp, konstaterar Henriksson.

- För många företag är bristen på arbetskraft det största problemet. För att göra det lättare att rekrytera utländsk arbetskraft ska ansökningarna behandlas inom en månad. Dessutom ska utländska studerande få stanna kvar i Finland efter att de avklarat sina studier. Det här är viktigt för att höja sysselsättningen, säger Blomqvist.

- Jag är mycket glad över att vi äntligen lyckas höja de allra lägsta pensionerna och att de som lever på garantipension och de minsta folkpensionerna nu kommer att få det bättre. Viktigt är också att vi höjer barnbidragets ensamförsörjartillägg och att beskattningen lindras särskilt för låg- och medelinkomsttagare, slår Henriksson fast.

- När jag ser på budgeten med finlandssvenska glasögon är här också mycket bra saker - vi höjer Folktingets grundfinansiering, nationalspråksstrategin får 200 000 euro årligen, Vasa Centralsjukhus får den utlovade miljonen, Hangö-Hyvinge banan elektrifieras äntligen och dessutom reserveras pengar för att planera en förbättring av Vasa-Seinäjoki banan. Också rekommendationerna för god medicinsk praxis översätts till svenska. Det här är viktiga satsningar, konstaterar Henriksson.

 - För jordbruket finns också flera satsningar i budgetförslaget. Ett biogasprogram ska genomföras och det kommer mera pengar för miljöstödsprogrammet och kompensationsersättningar. Det här behövs för en hållbar inhemsk jordbruksproduktion samtidigt som det hjälper oss att uppfylla våra klimatmål, konstaterar Blomqvist som samtidigt tillägger att pengar för att byta oljeuppvärmning till andra uppvärmningsmetoder i fastigheter är viktigt. Budgeten innehåller också i övrigt rejäla satsningar på klimatet och miljön. 

- Som justitieminister känns det bra att få modernisera våra tingsrätter, så att de utrustas för att kunna uppta bevisning digitalt i framtiden. Det innebär exempelvis att ett vittne inte i hovrätten behöver upprepa det som hen sagt i tingsrätten, utan hovrätten kan se bandupptagningen. Det är en stor reform, som förhoppningsvis sparar både tid och lidande. För ett brottsoffer kan det vara ytterst traumatiskt att bli tvungen att flera gånger upprepa det man varit med om, konstaterar Henriksson.

 - Viktigt är också att vi satsar mera pengar på allt från poliser till åklagare och domstolar. Dessutom har vi också beslutat att vi satsar på försvaret och i budgeten reserverat medel för att inleda arbetet med att ersätta våra jaktplans prestationsförmåga fullt ut. Det här är oerhört viktigt för att Finlands försvar ska vara trovärdigt långt in i framtiden, slår Henriksson fast. 

- SFP har i sin politik alltid lyft fram vårt internationella ansvar och jag är glad att biståndet nu höjs med ungefär 100 miljoner euro totalt samtidigt som flyktingkvoten också höjs, säger Blomqvist. Viktigt är också att vi beslutit att satsa mer på en bra och smidig behandling av uppehållstillstånd. 
Thomas Blomqvist och Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00