Tillsammans är vi starkare

13.09.2019 kl. 10:20
Frihet, jämställdhet, öppenhet, hållbarhet och likabehandling är bara några av de värderingar vi kan säga kännetecknar Norden.

Det är de här värderingarna i kombination med starkt förtroende som utgör grunden i det nordiska välfärdssamhället, och som gjort det lätt att samarbeta för de nordiska länderna. Det nordiska samarbetet är etablerat inom såväl civilsamhället och kulturen som inom politiken och näringslivet.

 

För Finlands utveckling har det varit och är viktigt att ha ett tätt samarbete med samhällen som liknar vårt eget. Finland är en starkare aktör internationellt och inom EU tillsammans med de övriga nordiska länderna. Det nordiska samarbetet ger oss också bättre förutsättningar att tackla de stora övergripande utmaningarna som t.ex. kampen mot klimatförändringen. Finlands tvåspråkighet och det svenska i vårt land mår bra i den nordiska gemenskapen. 

 

Det nordiska samarbetet fungerar bra. Men det finns ändå skäl att ibland stanna upp och fundera på vart vi vill gå, och göra strategiska prioriteringar för att bli ännu bättre. Det är mot den bakgrunden Nordiska Ministerrådet nyligen godkände en vision för det nordiska samarbetet. Som nordisk samarbetsminister har jag fått vara med i beredningsarbetet. Visionen kan sammanfattas i rubrikerna ”ett grönt Norden”, ”ett konkurrenskraftigt Norden” och ”ett socialt hållbart Norden”.

 

Ett grönt Norden handlar om att tillsammans främja en grön omställning av våra samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi. De nordiska länderna har en möjlighet att tillsammans göra betydande insatser inom området. Klimatförändringen, föroreningar och hot mot den biologiska mångfalden kräver åtgärder. För att lyckas behövs lösningar såväl lokalt som gemensamt i hela Norden.

 

Ett konkurrenskraftigt Norden innebär att vi tillsammans främjar hållbar tillväxt baserad på kunskap, innovationer, fri rörlighet och digital integration. Det finns möjligheter att nå framsteg t.ex. inom hållbar energiproduktion, transporter, investeringar, bioekonomi och cirkulär ekonomi. På det här sättet kan vi nå en hållbar ekonomisk tillväxt, skapa flera jobb och säkra vår konkurrenskraft.

 

Med ett socialt hållbart Norden vill vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar, ökat kulturutbyte och stärkt välfärd. Jämställdhet och social rättvisa är grundvärderingar i de nordiska länderna och har samtidigt skapat dynamiska ekonomier. Synen på utbildning, innovation och forskning som investeringar i framtiden är gemensam för de nordiska länderna. Förbättrad rörlighet och fördjupad integration stärker våra länder och gör livet lättare för medborgarna och för företagen.

 

På 1950-talet kunde de nordiska länderna komma överens om passfrihet. Det var på sin tid ett globalt enastående framsteg. Sedan dess har mycket positivt hänt som ingen kunde tänka sig då. Jag tror att vi idag genom ett strategiskt arbete med en modern vision kan nå ytterligare framsteg, sådana som ingen kanske kunde tänka sig för bara några år sedan. Tillsammans är vi starkare.

 

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande 9.2

Gruppanförande i riksdagsdebatten i anledning av statsministerns meddelande om regeringens politik
09.02.2010 kl. 13:45

Gruppanförande i responsdebatten om statsbudgeten för år 2010

Äntligen syns det ljus i ändan av tunneln! Enligt färska uppgifter från Statistikcentralen har bruttonationalprodukten svängt till tillväxt under årets tredje kvartal. Det samma gäller åtta av Finlands tio viktigaste exportländer. Men där slutar de goda nyheterna för dagen.
14.12.2009 kl. 13:45

Statsrådets redogörelse om kommun- och servicestrukturreformen

Kommun- och servicestrukturreformen är en av de viktigaste strukturpolitiska förändringsprocesserna som detta land någonsin upplevt. Samtidigt är den ett av denna regerings viktigaste projekt. Det innebär samtidigt att denna redogörelse är av största vikt och vi måste noggrant avväga hur vi ska fortsätta och förädla denna process. De problem som uppstått i reformen måste samtidigt tas på största allvar!
24.11.2009 kl. 15:05

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35