Kolumn

Motion och idrott för alla

06.08.2019 kl. 15:19

Sommarledigheten kan ge oss tid att reflektera över vår omgivning och tillbringa tid med våra allra käraste. Jag har under en del av min ledighet fått följa med min sons fotbollslag till Dublin. Det var en väldigt trevlig resa och jag kunde igen en gång konstatera att idrott är givande på så många olika sätt. Den förenar och fostrar, förutom att det handlar om tävling. Pojkarnas lag hade för övrigt laganda som motto.

Idrott och motion är bra och nyttigt också på många andra sätt. Undersökningar visar att de stärker oss som människor både fysiskt och psykiskt. Idrott kan också ge oss en känsla av delaktighet oberoende om vi deltar som idrottare, bakgrundsaktörer i en förening eller på läktaren. För mig är motion en viktig del av vardagen. Den ger mig energi och får mig att må bra.

Alla borde ha rätt och möjligheter till idrott och motion, speciellt med tanke på de positiva effekter det har på individnivå. Både äldre och yngre borde få leka, motionera eller idrotta. För att det här ska vara möjligt behöver det finnas eller skapas tillräckligt bra förutsättningar i form av olika anläggningar. Ansvaret för det ligger till stora delar på kommuner och staten, men även den privata sidans bidrag är av stort värde.

Då jag för en vecka sen vistades i Dublin var jag imponerad över hur staden och universiteten satsat på fina och ändamålsenliga faciliteter för åtminstone fotboll och rugby. Visst har det ju satsats en hel del på idrottsanläggningar även i Finland under de senaste åren, men jag tycker ändå att vi borde göra ännu mera. Med tanke på hur viktigt det är att människor rör på sig behöver det finnas goda förutsättningar att lätt kunna syssla med motion och idrott. Alla trivs inte med eller är lämpade för samma grenar. Därför måste det finnas en bredd av olika alternativ. Det ska finnas fotbollsplaner, inomhusanläggningar, näridrottsplatser, lättrafikleder, löptrappor och förstås också lekplatser som inspirerar till rörelse.

Det är inte alltid bara existensen av faciliteterna som garanterar jämlika möjligheter till motion och idrott. I somras deltog jag i en diskussion i Suomi Areena om jämställdhet inom idrotten. Budskapet var tydligt. Vi behöver medvetna och konsekventa åtgärder och en bra uppföljning av dem för att verkligen ge lika förutsättningar inom idrotten för män och kvinnor. Det handlar om allt från träningsförhållanden, utrymmen, hur offentliga stöd fördelas, antal träningar och tränarnas utbildningsnivå till sponsorer, publik och synlighet. Alla de här faktorerna hänger ihop och påverkar varandra.

Yle är ett bra exempel på hur man målmedvetet kan förbättra jämställdheten inom sitt eget område. Yle har strategiskt arbetat för att genom sina kanaler sträva till att visa lika mycket dam- och herridrott och dessutom också porträttera idrottarna på samma villkor. Sändningen av hela sommarens fotbolls-VM för damer är ett bra exempel på medvetna val. Det var en mycket lyckad satsning.

Min erfarenhet från idrotten och också resan till Dublin är att både män och kvinnor kan vara lika bra idrottare. Att se unga pojkar göra Megan Rapinoes eller andra måldrottningars målgester från sommarens fotbolls-VM känns bra att se. Vi måste se till att skapa jämställda förutsättningar för alla, innan vi kan räkna med framgång. Det stöder i grund och botten våra allas välmående oberoende om vi siktar på att bli bäst i vår gren eller bara må lite bättre.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15