Spets, topp och innovationer

10.07.2019 kl. 15:13
I det nuvarande regeringsprogrammet fästs allt större uppmärksamhet vid regionernas särdrag. Finlands framgång och utveckling kan tryggas då regionerna får utvecklas enligt sina specifika styrkor.

Landet präglas av såväl glesbygdsområden och skärgård som tillväxtcentrum och metropolområde. Regionernas och städernas egenskaper och behov bör noteras och tas i beaktande för att undvika onödiga bromsklossar på regionalt plan. Olika områden har olika förutsättningar och lösningarna måste därför också se olika ut.

 

Regional utveckling som tar de lokala förutsättningarna i beaktande betyder förstås inte att det enbart är kärnområdets behov som är av betydelse. Det betyder heller inte att det bara är de perifera delarnas behov som måste beaktas. Regeringsprogrammet poängterar att utvecklingen sker i samarbete över kommungränserna och i samarbete mellan olika aktörer. Levnadsmöjligheterna och förutsättningar för företagande ska ses över i såväl regionstäder som på glesbygdsområden. 

 

 

 

Åboregionen har de senaste åren upplevt ett uppsving speciellt inom varvsindustrin. Det här skapar en situation där utbudet av arbetskraft inte motsvarar den efterfrågan som nu råder. Dagsläget är minst sagt utmanande. Enligt Egentliga Finlands förbund uppger hälften av regionens företag inom exportbranschen att de har problem med att rekrytera arbetskraft med tillräcklig utbildning. Kompetent arbetskraft behövs för att företagen i regionen också i framtiden ska kunna utvecklas. Att Åbo ska kunna fungera som en motor för regionen är av allra största vikt. Mår Åbo bra, mår även omkringliggande områden bra och på så sätt har hela regionen möjlighet att utvecklas. Utbildningsmöjligheterna måste alltså kunna få följa denna trend för att vi även i framtiden ska ha kompetent arbetskraft inom regionen. Idag är vändningarna på arbetsmarknaden bra mycket snabbare än tidigare. Vi behöver absolut bli bättre på att anpassa utbildningssystemet för att i ett tidigare skede tillgodose arbetsmarknadens verkliga behov. Det här gäller inte bara utbildning av de unga. Det här gäller i allt större grad också de som redan är i arbetslivet.

 

Då det kommer till Åboregionens utveckling är sjöfart, utbildning och forskning centrala faktorer. Vår region ska ses som det ledande maritima centret där industri, hav och utbildning möts. Varvsindustrin blomstrar och vid Åbo Universitet önskar man inom snar framtid kunna inleda utbildningen av diplomingenjörer i maskinteknik och materialteknik. Åbo stads miljondonation till Åbo Akademi för en professur i havsforskning stärker ytterligare regionens roll som Finlands maritima knytpunkt. Vi ska vara ledande inom Norden och varför inte också globalt?

 

 

Genom ökat samarbete, riktade åtgärder och modiga satsningar skulle Åbo med omnejd på ett ännu starkare sätt kunna befästa sin status som ett hållbart maritimt centrum. Våra målsättningar ska vara höga. Vi ska inte bara vara bäst i världen på det vi gör, vi ska också göra det på ett hållbart sätt. Vi ska knyta ihop spetskompetens med toppforskning och nya innovationer. Det är så vi kan vara med och tävla med resten av världen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15