Spets, topp och innovationer

10.07.2019 kl. 15:13
I det nuvarande regeringsprogrammet fästs allt större uppmärksamhet vid regionernas särdrag. Finlands framgång och utveckling kan tryggas då regionerna får utvecklas enligt sina specifika styrkor.

Landet präglas av såväl glesbygdsområden och skärgård som tillväxtcentrum och metropolområde. Regionernas och städernas egenskaper och behov bör noteras och tas i beaktande för att undvika onödiga bromsklossar på regionalt plan. Olika områden har olika förutsättningar och lösningarna måste därför också se olika ut.

 

Regional utveckling som tar de lokala förutsättningarna i beaktande betyder förstås inte att det enbart är kärnområdets behov som är av betydelse. Det betyder heller inte att det bara är de perifera delarnas behov som måste beaktas. Regeringsprogrammet poängterar att utvecklingen sker i samarbete över kommungränserna och i samarbete mellan olika aktörer. Levnadsmöjligheterna och förutsättningar för företagande ska ses över i såväl regionstäder som på glesbygdsområden. 

 

 

 

Åboregionen har de senaste åren upplevt ett uppsving speciellt inom varvsindustrin. Det här skapar en situation där utbudet av arbetskraft inte motsvarar den efterfrågan som nu råder. Dagsläget är minst sagt utmanande. Enligt Egentliga Finlands förbund uppger hälften av regionens företag inom exportbranschen att de har problem med att rekrytera arbetskraft med tillräcklig utbildning. Kompetent arbetskraft behövs för att företagen i regionen också i framtiden ska kunna utvecklas. Att Åbo ska kunna fungera som en motor för regionen är av allra största vikt. Mår Åbo bra, mår även omkringliggande områden bra och på så sätt har hela regionen möjlighet att utvecklas. Utbildningsmöjligheterna måste alltså kunna få följa denna trend för att vi även i framtiden ska ha kompetent arbetskraft inom regionen. Idag är vändningarna på arbetsmarknaden bra mycket snabbare än tidigare. Vi behöver absolut bli bättre på att anpassa utbildningssystemet för att i ett tidigare skede tillgodose arbetsmarknadens verkliga behov. Det här gäller inte bara utbildning av de unga. Det här gäller i allt större grad också de som redan är i arbetslivet.

 

Då det kommer till Åboregionens utveckling är sjöfart, utbildning och forskning centrala faktorer. Vår region ska ses som det ledande maritima centret där industri, hav och utbildning möts. Varvsindustrin blomstrar och vid Åbo Universitet önskar man inom snar framtid kunna inleda utbildningen av diplomingenjörer i maskinteknik och materialteknik. Åbo stads miljondonation till Åbo Akademi för en professur i havsforskning stärker ytterligare regionens roll som Finlands maritima knytpunkt. Vi ska vara ledande inom Norden och varför inte också globalt?

 

 

Genom ökat samarbete, riktade åtgärder och modiga satsningar skulle Åbo med omnejd på ett ännu starkare sätt kunna befästa sin status som ett hållbart maritimt centrum. Våra målsättningar ska vara höga. Vi ska inte bara vara bäst i världen på det vi gör, vi ska också göra det på ett hållbart sätt. Vi ska knyta ihop spetskompetens med toppforskning och nya innovationer. Det är så vi kan vara med och tävla med resten av världen.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55