Pruta inte på utbildningspotten

22.08.2019 kl. 13:57
Den tilltänkta höjningen av anslagen till universiteten och yrkeshögskolorna bör verkställas. Det anser svenska riksdagsgruppen på sitt sommarmöte som fortsatte i Jakobstad på torsdag.

– Regeringsprogrammet som skrevs i maj på Ständerhuset betydde en kursändring i utbildningspolitiken och det var med glädje man tog emot det budskapet inom utbildningssektorn och på högskolorna. Därför bör regeringen hålla fast vid regeringsprogrammet, prioritera och se till att tilläggssatsningarna finns med i statsbudgeten för nästa år, säger riksdagsgruppens ordförande Anders Adlercreutz. Det är viktigt när vi bygger upp vår konkurrenskraft inför framtiden.

 
Svenska riksdagsgruppen betonar att det är oerhört viktigt att vi når upp till en sysselsättningsgrad på 75 procent.

– Finland behöver en välutbildad befolkning, ett fortsatt gott företagsklimat och satsningar på företagens verksamhetsförutsättningar, säger SFP:s ordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

– Därför blev jag förvånad över finansministeriets budgetförslag gällande högskolorna och yrkesskolorna. Jag ser det som självklart att den frågan ännu behöver lösas i samband med den kommande budgetrian i september.

Svenska riksdagsgruppen vill fortsätta bygga ett Finland med framtidstro.

– Vi är övertygade om att regeringen är på rätt väg och vi är glada för all den positiva respons som vi nåtts av under sommaren av människor i olika delar av landet, som känner en lättnad över att det nu kommer att bli positiva förändringar i vårt land, säger Henriksson.

Svenska riksdagsgruppen understryker att familjeledighetsreformen inte kan uppskjutas.

– Reformen får inte begravas i en arbetsgrupp, utan klara riktlinjer finns i regeringsprogrammet för att genomföra den. Vi behöver en mer flexibel och jämställd arbetsmarknad och sätta in alla åtgärder för att höja sysselsättningsgraden, betonar gruppen.
 
Ministern för nordiskt samarbete och jämställdhet Thomas Blomqvist understryker att SFP kräver tillräckliga satsningar på alla utbildningsstadier. Han efterlyser också ett tätare samarbete och bättre informationsutbyte mellan utbildningsanordnare och arbetsmarknaden.

– Utbildningsanordnare måste ges bättre förutsättningar att tillgodose de behov arbetsmarknaden och olika regioner har. Detta kommer att vara avgörande för att uppnå regeringens sysselsättningsmål och för att ge människor relevant och meningsfull utbildning, säger Blomqvist.

Riksdagsgruppen vill också se tillräckliga satsningar på hela kedjan polis, åklagare och domstolsväsende.

– Det är viktigt att regeringen vill öka antalet poliser. Lika viktigt för att i praktiken kunna förkorta rättegångstiderna, är att också åklagarväsendet och domstolarna får tilläggsresurser. Det handlar i slutändan om befolkningens tilltro till ett fungerande rättssystem, betonar riksdagsgruppen.



Henriksson: Öppna upp arbetsmarknaden för pensionärer och invandrare

Det borde bli mer attraktivt att ta emot arbete som pensionär. Det säger SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson.

För att råda bot på arbetskraftsbristen som finns inom vissa områden bör vi använda alla våra resurser.
Hon ser frågan som både skattepolitiskt och sysselsättningspolitiskt viktig.

– Det finns många äldre människor som gärna ännu skulle arbeta efter pensioneringen. Det borde samhället sporra skattemässigt. Därför borde vi på allvar också titta på möjligheterna att göra det mer attraktivt för pensionärer att ta emot arbete. Det kan handla om allt från någon timme i veckan till deltidsjobb eller vikariat. Med den befolkningsutveckling vi har behöver vi ta vara på alla våra resurser, säger Henriksson.

För att nå de sysselsättningspolitiska målen behöver Finland också en aktiv arbetskraftsinvandring. Prioriteringen borde ligga vid att få arbetskraftsbristen åtgärdad och få in experter, studerande och forskare till tillväxtbranscher.

– Vi måste få bort onödig byråkrati kring arbetskraftsinvandringen. I regeringsprogrammet finns tydliga skrivningar. Nu måste de verkställas, säger Henriksson.

Frågorna lyftes fram på svenska riksdagsgruppens sommarmöte i Jakobstad på torsdag.

 
Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15