Prioritera det befintliga trafiknätet

15.02.2019 kl. 09:07
För att klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi en hög sysselsättningsgrad.

Målsättningen bör vara att minst 75 % av den arbetsföra befolkningen är ute i arbetslivet. En av grundförutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och ett dynamiskt näringsliv är att vår infrastruktur är i gott skick. Det här är ändå en av Finlands stora utmaningar. Vi har idag ett trafiknät som borde grundförbättras för en summa på ca 1,5 miljarder euro. Det här har redan länge varit ett problem och hittills har man inte lyckats få fram tillräckliga anslag i statsbudgeten för att åtgärda den här saken. Det handlar förstås om prioriteringar och trots goda föresatser har det ändå alltid funnits andra ändamål som bedömts som ännu viktigare. Därför är det mycket förvånande att man på många håll verkar tro att vi plötsligt ska ha råd med många helt nya investeringar. I stället för de här nya dyra satsningarna borde fokus nu sättas på att förbättra den befintliga infrastrukturen.

Västnyland har ett bra geografiskt läge och kan erbjuda en trivsam boendemiljö och en god basservice. Vår stora utmaning är att få en befolkningsökning i våra kommuner och att hålla en hög sysselsättningsgrad. Näringslivet behöver få ännu bättre förutsättningar att verka, även om det redan nu finns en del outnyttjad potential. Det går bra bl.a. för Hangö hamn och Koverharområdet ser ut att utvecklas på ett positivt sätt. Också andra företag i regionen klarar sig bra. Vi har Karis Telefon som byggt och bygger ut nätet av optisk fiber, som är en viktig förutsättning för ett fungerande digitalt samhälle. För att den här utvecklingen ska fortsätta behöver vissa satsningar på infrastrukturen förverkligas så fort som möjligt. Hangö-Hyvinge-banans elektrifiering är en av dem och planen för den är redan klar. Nästa regering och riksdag måste se till att det anslås tillräckliga budgetmedel. Det finns också en färdig plan för förbättringar på riksväg 25, också här behövs ”bara” pengar i statsbudgeten. De här är alltså helt realistiska projekt som dessutom är möjliga att förverkliga ganska snabbt om viljan finns.

Det är också viktigt att se till att det är möjligt att bo i Västnyland och pendla till jobbet t.ex. i huvudstadsregionen. Därför är det så viktigt att det satsas på Kustbanan, som är en livsnerv för vår region. Vi behöver också satsningar på stamväg 51. Smartvägsprojektet är välkommet och ett exempel på där utvecklingen av den befintliga infrastrukturen kan skapa nya möjligheter.

Tack vare ett gott samarbete mellan företag och kommuner har vi en havsdatakabel som i sin tur ger förutsättningar för t.ex. etablering av datacentraler på vårt område. För att Finland och Västnyland ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ för såna här etableringar måste vi ändå se till att vår beskattning till den här delen är på samma nivå som i övriga EU.

Vår region har en del utmaningar, men också goda möjligheter att utvecklas.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50