Prioritera det befintliga trafiknätet

15.02.2019 kl. 09:07
För att klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi en hög sysselsättningsgrad.

Målsättningen bör vara att minst 75 % av den arbetsföra befolkningen är ute i arbetslivet. En av grundförutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och ett dynamiskt näringsliv är att vår infrastruktur är i gott skick. Det här är ändå en av Finlands stora utmaningar. Vi har idag ett trafiknät som borde grundförbättras för en summa på ca 1,5 miljarder euro. Det här har redan länge varit ett problem och hittills har man inte lyckats få fram tillräckliga anslag i statsbudgeten för att åtgärda den här saken. Det handlar förstås om prioriteringar och trots goda föresatser har det ändå alltid funnits andra ändamål som bedömts som ännu viktigare. Därför är det mycket förvånande att man på många håll verkar tro att vi plötsligt ska ha råd med många helt nya investeringar. I stället för de här nya dyra satsningarna borde fokus nu sättas på att förbättra den befintliga infrastrukturen.

Västnyland har ett bra geografiskt läge och kan erbjuda en trivsam boendemiljö och en god basservice. Vår stora utmaning är att få en befolkningsökning i våra kommuner och att hålla en hög sysselsättningsgrad. Näringslivet behöver få ännu bättre förutsättningar att verka, även om det redan nu finns en del outnyttjad potential. Det går bra bl.a. för Hangö hamn och Koverharområdet ser ut att utvecklas på ett positivt sätt. Också andra företag i regionen klarar sig bra. Vi har Karis Telefon som byggt och bygger ut nätet av optisk fiber, som är en viktig förutsättning för ett fungerande digitalt samhälle. För att den här utvecklingen ska fortsätta behöver vissa satsningar på infrastrukturen förverkligas så fort som möjligt. Hangö-Hyvinge-banans elektrifiering är en av dem och planen för den är redan klar. Nästa regering och riksdag måste se till att det anslås tillräckliga budgetmedel. Det finns också en färdig plan för förbättringar på riksväg 25, också här behövs ”bara” pengar i statsbudgeten. De här är alltså helt realistiska projekt som dessutom är möjliga att förverkliga ganska snabbt om viljan finns.

Det är också viktigt att se till att det är möjligt att bo i Västnyland och pendla till jobbet t.ex. i huvudstadsregionen. Därför är det så viktigt att det satsas på Kustbanan, som är en livsnerv för vår region. Vi behöver också satsningar på stamväg 51. Smartvägsprojektet är välkommet och ett exempel på där utvecklingen av den befintliga infrastrukturen kan skapa nya möjligheter.

Tack vare ett gott samarbete mellan företag och kommuner har vi en havsdatakabel som i sin tur ger förutsättningar för t.ex. etablering av datacentraler på vårt område. För att Finland och Västnyland ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ för såna här etableringar måste vi ändå se till att vår beskattning till den här delen är på samma nivå som i övriga EU.

Vår region har en del utmaningar, men också goda möjligheter att utvecklas.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00