Prioritera det befintliga trafiknätet

15.02.2019 kl. 09:07
För att klara av att upprätthålla vårt välfärdssamhälle behöver vi en hög sysselsättningsgrad.

Målsättningen bör vara att minst 75 % av den arbetsföra befolkningen är ute i arbetslivet. En av grundförutsättningarna för en ekonomisk tillväxt och ett dynamiskt näringsliv är att vår infrastruktur är i gott skick. Det här är ändå en av Finlands stora utmaningar. Vi har idag ett trafiknät som borde grundförbättras för en summa på ca 1,5 miljarder euro. Det här har redan länge varit ett problem och hittills har man inte lyckats få fram tillräckliga anslag i statsbudgeten för att åtgärda den här saken. Det handlar förstås om prioriteringar och trots goda föresatser har det ändå alltid funnits andra ändamål som bedömts som ännu viktigare. Därför är det mycket förvånande att man på många håll verkar tro att vi plötsligt ska ha råd med många helt nya investeringar. I stället för de här nya dyra satsningarna borde fokus nu sättas på att förbättra den befintliga infrastrukturen.

Västnyland har ett bra geografiskt läge och kan erbjuda en trivsam boendemiljö och en god basservice. Vår stora utmaning är att få en befolkningsökning i våra kommuner och att hålla en hög sysselsättningsgrad. Näringslivet behöver få ännu bättre förutsättningar att verka, även om det redan nu finns en del outnyttjad potential. Det går bra bl.a. för Hangö hamn och Koverharområdet ser ut att utvecklas på ett positivt sätt. Också andra företag i regionen klarar sig bra. Vi har Karis Telefon som byggt och bygger ut nätet av optisk fiber, som är en viktig förutsättning för ett fungerande digitalt samhälle. För att den här utvecklingen ska fortsätta behöver vissa satsningar på infrastrukturen förverkligas så fort som möjligt. Hangö-Hyvinge-banans elektrifiering är en av dem och planen för den är redan klar. Nästa regering och riksdag måste se till att det anslås tillräckliga budgetmedel. Det finns också en färdig plan för förbättringar på riksväg 25, också här behövs ”bara” pengar i statsbudgeten. De här är alltså helt realistiska projekt som dessutom är möjliga att förverkliga ganska snabbt om viljan finns.

Det är också viktigt att se till att det är möjligt att bo i Västnyland och pendla till jobbet t.ex. i huvudstadsregionen. Därför är det så viktigt att det satsas på Kustbanan, som är en livsnerv för vår region. Vi behöver också satsningar på stamväg 51. Smartvägsprojektet är välkommet och ett exempel på där utvecklingen av den befintliga infrastrukturen kan skapa nya möjligheter.

Tack vare ett gott samarbete mellan företag och kommuner har vi en havsdatakabel som i sin tur ger förutsättningar för t.ex. etablering av datacentraler på vårt område. För att Finland och Västnyland ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ för såna här etableringar måste vi ändå se till att vår beskattning till den här delen är på samma nivå som i övriga EU.

Vår region har en del utmaningar, men också goda möjligheter att utvecklas.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00