En och en halv grad Celsius

11.01.2019 kl. 09:06
Internationella klimatpanelen IPCC konstaterar i sin färska rapport att vi måste få den globala uppvärmningen att stanna vid 1,5 grader Celsius för att undvika ödesdigra konsekvenser för miljön och levnadsförhållandena på vår planet

Finland har redan 2015 i Paris klimatavtal förbundit sig till att minska landets utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Efter  IPCC:s rapport har alla partiledare, förutom Sannfinländarnas, kommit överens om att vidta åtgärder för att nå målet, och åtgärderna brådskar.

En av lösningarna är att kunna binda ännu mera koldioxid från atmosfären i bland annat skogen och odlingsjorden. För mig är det väldigt tydligt att jord- och skogsbrukarna som förvaltare av jorden och skogen kan bidra till att bromsa klimatförändringen och att jord- och skogsbruket ska ses som en del av lösningen, och inte en del av problemet.

Det finns antagligen möjligheter att öka odlingsmarkens förmåga att binda mera kol, men här behövs ännu en hel del forskning. Skogen är ändå vår största och viktigaste kolsänka. Vi kan öka tillväxten i våra skogar och därmed öka kolbindningen. Skogsskötseln i Finland har på många sätt varit och är fortfarande en framgångssaga. Vi har under de senaste 100 åren lyckats öka tillväxten och virkesinnehållet i våra skogar. Det har varit av stor betydelse för samhällsekonomin, men det har också varit en klimatgärning av rang, det kan vi konstatera i dag. Det gäller att fortsätta med att satsa på ett hållbart och effektivt skogsbruk som ytterligare ökar tillväxten. För att det ska lyckas måste de som gör jobbet, de enskilda skogsägarna, ha tillräckliga ekonomiska incitament för att utföra alla åtgärder som krävs. Det vinner både klimatet och vår nationalekonomi på.  

Det räcker inte med att öka kolbindningen, vi behöver också minska utsläppen av koldioxid. Vi ska sträva efter hållbarhet i allt vi gör och hållbarhetstänket bör genomsyra allt beslutsfattande. Det är inte hållbart att fortsätta använda fossila bränslen. Därför måste vi så snart som möjligt sluta använda bl.a. stenkol och övergå till att använda förnyelsebara energikällor. Också inom trafiken behöver vi satsa på att utveckla klimatsmarta lösningar.

Kunskap är ett av nyckelorden i klimatdiskussionen. Det är oerhört viktigt att de politiska beslut som fattas för att bromsa klimatförändringen baserar sig på forskning och kunskap. Därför, och för att kunna vara föregångare inom den här branschen och t.o.m. kunna dra ekonomisk nytta av arbetet mot klimatförändringen, ska vi satsa på forskning och utveckling.

I dag skolstrejkar elever för att delta i en demonstration för klimatet som ordnas i Helsingfors. De har inspirerats av den unga svenska aktivisten Greta Thunberg. Klimatfrågorna engagerar ungdomar, och det är fint och viktigt att de vill påverka sin framtid. Vi behöver åtgärder för klimatet nu, och alla kan och ska bidra.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00