En och en halv grad Celsius

11.01.2019 kl. 09:06
Internationella klimatpanelen IPCC konstaterar i sin färska rapport att vi måste få den globala uppvärmningen att stanna vid 1,5 grader Celsius för att undvika ödesdigra konsekvenser för miljön och levnadsförhållandena på vår planet

Finland har redan 2015 i Paris klimatavtal förbundit sig till att minska landets utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Efter  IPCC:s rapport har alla partiledare, förutom Sannfinländarnas, kommit överens om att vidta åtgärder för att nå målet, och åtgärderna brådskar.

En av lösningarna är att kunna binda ännu mera koldioxid från atmosfären i bland annat skogen och odlingsjorden. För mig är det väldigt tydligt att jord- och skogsbrukarna som förvaltare av jorden och skogen kan bidra till att bromsa klimatförändringen och att jord- och skogsbruket ska ses som en del av lösningen, och inte en del av problemet.

Det finns antagligen möjligheter att öka odlingsmarkens förmåga att binda mera kol, men här behövs ännu en hel del forskning. Skogen är ändå vår största och viktigaste kolsänka. Vi kan öka tillväxten i våra skogar och därmed öka kolbindningen. Skogsskötseln i Finland har på många sätt varit och är fortfarande en framgångssaga. Vi har under de senaste 100 åren lyckats öka tillväxten och virkesinnehållet i våra skogar. Det har varit av stor betydelse för samhällsekonomin, men det har också varit en klimatgärning av rang, det kan vi konstatera i dag. Det gäller att fortsätta med att satsa på ett hållbart och effektivt skogsbruk som ytterligare ökar tillväxten. För att det ska lyckas måste de som gör jobbet, de enskilda skogsägarna, ha tillräckliga ekonomiska incitament för att utföra alla åtgärder som krävs. Det vinner både klimatet och vår nationalekonomi på.  

Det räcker inte med att öka kolbindningen, vi behöver också minska utsläppen av koldioxid. Vi ska sträva efter hållbarhet i allt vi gör och hållbarhetstänket bör genomsyra allt beslutsfattande. Det är inte hållbart att fortsätta använda fossila bränslen. Därför måste vi så snart som möjligt sluta använda bl.a. stenkol och övergå till att använda förnyelsebara energikällor. Också inom trafiken behöver vi satsa på att utveckla klimatsmarta lösningar.

Kunskap är ett av nyckelorden i klimatdiskussionen. Det är oerhört viktigt att de politiska beslut som fattas för att bromsa klimatförändringen baserar sig på forskning och kunskap. Därför, och för att kunna vara föregångare inom den här branschen och t.o.m. kunna dra ekonomisk nytta av arbetet mot klimatförändringen, ska vi satsa på forskning och utveckling.

I dag skolstrejkar elever för att delta i en demonstration för klimatet som ordnas i Helsingfors. De har inspirerats av den unga svenska aktivisten Greta Thunberg. Klimatfrågorna engagerar ungdomar, och det är fint och viktigt att de vill påverka sin framtid. Vi behöver åtgärder för klimatet nu, och alla kan och ska bidra.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00