En och en halv grad Celsius

11.01.2019 kl. 09:06
Internationella klimatpanelen IPCC konstaterar i sin färska rapport att vi måste få den globala uppvärmningen att stanna vid 1,5 grader Celsius för att undvika ödesdigra konsekvenser för miljön och levnadsförhållandena på vår planet

Finland har redan 2015 i Paris klimatavtal förbundit sig till att minska landets utsläpp av växthusgaser och därmed bidra till att begränsa den globala uppvärmningen. Efter  IPCC:s rapport har alla partiledare, förutom Sannfinländarnas, kommit överens om att vidta åtgärder för att nå målet, och åtgärderna brådskar.

En av lösningarna är att kunna binda ännu mera koldioxid från atmosfären i bland annat skogen och odlingsjorden. För mig är det väldigt tydligt att jord- och skogsbrukarna som förvaltare av jorden och skogen kan bidra till att bromsa klimatförändringen och att jord- och skogsbruket ska ses som en del av lösningen, och inte en del av problemet.

Det finns antagligen möjligheter att öka odlingsmarkens förmåga att binda mera kol, men här behövs ännu en hel del forskning. Skogen är ändå vår största och viktigaste kolsänka. Vi kan öka tillväxten i våra skogar och därmed öka kolbindningen. Skogsskötseln i Finland har på många sätt varit och är fortfarande en framgångssaga. Vi har under de senaste 100 åren lyckats öka tillväxten och virkesinnehållet i våra skogar. Det har varit av stor betydelse för samhällsekonomin, men det har också varit en klimatgärning av rang, det kan vi konstatera i dag. Det gäller att fortsätta med att satsa på ett hållbart och effektivt skogsbruk som ytterligare ökar tillväxten. För att det ska lyckas måste de som gör jobbet, de enskilda skogsägarna, ha tillräckliga ekonomiska incitament för att utföra alla åtgärder som krävs. Det vinner både klimatet och vår nationalekonomi på.  

Det räcker inte med att öka kolbindningen, vi behöver också minska utsläppen av koldioxid. Vi ska sträva efter hållbarhet i allt vi gör och hållbarhetstänket bör genomsyra allt beslutsfattande. Det är inte hållbart att fortsätta använda fossila bränslen. Därför måste vi så snart som möjligt sluta använda bl.a. stenkol och övergå till att använda förnyelsebara energikällor. Också inom trafiken behöver vi satsa på att utveckla klimatsmarta lösningar.

Kunskap är ett av nyckelorden i klimatdiskussionen. Det är oerhört viktigt att de politiska beslut som fattas för att bromsa klimatförändringen baserar sig på forskning och kunskap. Därför, och för att kunna vara föregångare inom den här branschen och t.o.m. kunna dra ekonomisk nytta av arbetet mot klimatförändringen, ska vi satsa på forskning och utveckling.

I dag skolstrejkar elever för att delta i en demonstration för klimatet som ordnas i Helsingfors. De har inspirerats av den unga svenska aktivisten Greta Thunberg. Klimatfrågorna engagerar ungdomar, och det är fint och viktigt att de vill påverka sin framtid. Vi behöver åtgärder för klimatet nu, och alla kan och ska bidra.

Thomas Blomqvist

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15