Viktigt att arbetet med självstyrelserevisionen kommer i mål under nuvarande period och att höjningen av grundfinansieringen säkerställs.

11.06.2019 kl. 21:00
Ålands riksdagsledamot Mats Löfström lyfte i dagens riksdagsdebatt om regeringsprogrammet upp Ålandsskrivningarna i programmet.

Skrivningarna är mycket glädjande då de är så omfattande och bland annat tydligt slår fast att Ålands självstyrelse ska utvecklas i gott samarbete med Åland, att samordningen av Ålandsfrågor ska utvecklas och att konkreta förslag ska tas fram gällande hur kunskaperna om Åland ska stärkas och utvecklas inom statsförvaltningen.

Löfström konstaterade i sitt tal att regeringsprogrammet tydligt slår fast att arbetet med självstyrelselagsrevisionen fortsätter.

  • Det är viktigt att man får det arbetet i mål under perioden samt att man klargör de ekonomiska delarna, som är centrala för revisionen, säger Mats Löfström.

Förra riksdagen godkände en ändring av självstyrelselagens ekonomiska kapitel som också innebar att Åland skulle få tillbaka en större andel av de skatter man betalar till staten, alltså höja Ålands grundfinansiering.

Ändringen godkändes under förra riksdagen med bred majoritet. Den ändringen utgick ändå ifrån att landskaps- och vårdreformen hade finansierats på det sätt som dåvarande regering hade tänkt.

  • Då finansieringen av landskaps- och vårdreformen sannolikt nu blir en annan än som var tänkt under förra mandatperioden är det viktigt att nu snabbt säkerställa att höjningen av grundfinansieringen till Åland säkerställs oavsett finansieringsmodell av landskaps- och vårdreform, säger Löfström.

 

  • Det här var mitt tydliga budskap i dagens debatt och jag ser fram emot att jobba framåt med detta. Trots att regeringen inte ens är en vecka gammal är det viktigt att snabbt komma framåt i denna fråga eftersom vi har en ändring av självstyrelselagen som vilat över riksdagsvalet och som i och med den nya riksdagsperioden automatiskt vaknar till liv igen, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00