Finlands framgång bygger på kunskap – höj forskningsanslagen!

24.03.2019 kl. 12:31

– Högskolornas och forskningsinstitutens finansiering måste höjas. Finland ska vara ett land där det lönar sig att investera – och då måste vi också satsa på forskning och utveckling. Det är avgörande både för vår ekonomiska tillväxt och sysselsättningen, säger SFP:s ordförande, riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.

Den offentliga och privata finansieringen för forskning, utveckling och innovationer bör utgöra fyra procent av Finlands bruttonationalprodukt år 2025, enligt Svenska folkpartiet. Finansieringen till alla utbildningsstadier och grundfinansieringen för forskning borde vara tillräcklig, långsiktig och förutsägbar. Då både företagens och den offentliga sektorns satsningar på forskning och utveckling har minskat finns det en risk att vår utveckling sackar efter jämfört med de övriga EU-ländernas.

– Jag ville inte se en utveckling där toppforskarna flyttar utomlands för att högskolorna och forskningsinstituten i Finland inte upplevs som attraktiva. Vi borde istället göra allt för att locka forskare från andra länder till oss, säger Henriksson.

– Satsningar på ny teknik, forskning, utveckling och innovation är avgörande också i kampen mot klimatförändringen. Arbetet mot klimatförändringen innebär stora möjligheter för företag som till exempel utvecklar mer hållbar teknologi. Vi kan både vidareutveckla existerande koncept och hitta nya framgångssagor kring klimatsmarta innovationer, säger Henriksson

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00