Vårdreformen föll – en seger för välfärdssamhället!

08.03.2019 kl. 10:54
Regeringen har idag beslutit att dra tillbaka sitt förslag till vård- och landskapsreformen och lämnat in sin avskedsbegäran till republikens president.

Efter både grundlagsutskottets kritiska utlåtande och hörande av otaliga sakkunniga var det klart att reformen inte kommer att gå i mål under denna valperiod. För demokratin och riksdagens auktoritet var detta rätt beslut av regeringen framför allt då dess stöd nu ligger på under 30 procent. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi är lättad av beslutet.

– Detta är en seger för välfärdssamhället, närdemokratin och den enskilda medborgaren. Det är en stor lättnad att regeringen själv nu insett att deras modell inte skulle nå upp till de målsättningar som satts upp för arbetet med att reformera social- och hälsovården i vårt land. Reformen skulle ha medfört en valfrihetsmodell som skulle ha kostat oss dyrt och som skulle ha riskerat att både integrationen och finansieringen av social- och hälsovården skulle ha försämrats märkbart, säger Rehn-Kivi.

– Nu behåller vi tills vidare den modell som vi sett att fungerar bra. Jag vill speciellt att vi kan bevara den högklassiga specialsjukvården, skolhälsovården, mödra- och barnrådgivningen och den viktiga förebyggande verksamheten på den goda nivå den befinner sig på nu. Det viktigaste inom vården är att vi har vårdproducenter som tar patientens individuella behov i beaktande. Nu ska vi se till att vi tryggar det, säger Rehn-Kivi.

– Som ny i utskottet och inte så insatt i social- och hälsovårdsfrågor har processen varit väldigt lärorik. Jag har fått ta del av riksdagsarbetets både goda och sämre sidor. Jag har upplevt att samarbetet mellan ledamöterna fungerat bra, men tyvärr har jag också upplevt en fulare sida och sett smutskastning och personliga angrepp. Med en så prestigefylld, arbetsdryg och komplicerad reform har det ändå tyvärr varit omöjligt att undgå det fula, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00