Vårdreformen föll – en seger för välfärdssamhället!

08.03.2019 kl. 10:54
Regeringen har idag beslutit att dra tillbaka sitt förslag till vård- och landskapsreformen och lämnat in sin avskedsbegäran till republikens president.

Efter både grundlagsutskottets kritiska utlåtande och hörande av otaliga sakkunniga var det klart att reformen inte kommer att gå i mål under denna valperiod. För demokratin och riksdagens auktoritet var detta rätt beslut av regeringen framför allt då dess stöd nu ligger på under 30 procent. Riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi är lättad av beslutet.

– Detta är en seger för välfärdssamhället, närdemokratin och den enskilda medborgaren. Det är en stor lättnad att regeringen själv nu insett att deras modell inte skulle nå upp till de målsättningar som satts upp för arbetet med att reformera social- och hälsovården i vårt land. Reformen skulle ha medfört en valfrihetsmodell som skulle ha kostat oss dyrt och som skulle ha riskerat att både integrationen och finansieringen av social- och hälsovården skulle ha försämrats märkbart, säger Rehn-Kivi.

– Nu behåller vi tills vidare den modell som vi sett att fungerar bra. Jag vill speciellt att vi kan bevara den högklassiga specialsjukvården, skolhälsovården, mödra- och barnrådgivningen och den viktiga förebyggande verksamheten på den goda nivå den befinner sig på nu. Det viktigaste inom vården är att vi har vårdproducenter som tar patientens individuella behov i beaktande. Nu ska vi se till att vi tryggar det, säger Rehn-Kivi.

– Som ny i utskottet och inte så insatt i social- och hälsovårdsfrågor har processen varit väldigt lärorik. Jag har fått ta del av riksdagsarbetets både goda och sämre sidor. Jag har upplevt att samarbetet mellan ledamöterna fungerat bra, men tyvärr har jag också upplevt en fulare sida och sett smutskastning och personliga angrepp. Med en så prestigefylld, arbetsdryg och komplicerad reform har det ändå tyvärr varit omöjligt att undgå det fula, säger Rehn-Kivi.

Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00