Spörsmål

Svar på skriftligt spörsmål om examen som gäller utmärkta språkkunskaper i finska

28.02.2019 kl. 13:59

Ledamot Nylander ställde fråga till minister Grahn-Laasonen.

Hur motiverar regeringen att personer som avlagt studentexamen vid ett svenskspråkigt gymnasium inte via sitt studentbetyg kan påvisa utmärkta kunskaper i finska, och vad ämnar regeringen göra för att korrigera situationen?

Minister Grahn-Laasonen svarar:

Examensavgiften för statsförvaltningens språkexamen 2019 är 370 euro om examina i muntliga och skriftliga färdigheter avläggs samtidigt. Om examina avläggs särskilt kostar varje examen, den muntliga, skriftliga eller examen i förståelse 185 euro.
Den utmärkta förmågan att använda finska eller svenska i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003), senare förordningen om språkkunskaper, uppnår man genom att kombinera skolbildning och högskolornas mogenhetsprov eller genom att avlägga provet i modersmål i studentexamen eller i stället för det avlägga provet för finska eller svenska som andra språk i studentexamen med ett tillräckligt högt vitsord. Provet i finska eller svenska som andra språk är avsett för personer med främmande språk. Det ersätter provet i modersmålet och är sålunda en obligatorisk del av examen.
Enligt 15 § i förordningen om språkkunskaper fordras inte examen som visar utmärkt förmåga att använda finska eller svenska i tal och skrift av den som på detta språk:
1) har fått sin skolutbildning enligt 20 § och avlagt mogenhetsprov i högskola
2) har avlagt studentexamen med minst vitsordet magna cum laude approbatur i provet i detta språk som modersmål, eller
3) har avlagt studentexamen med minst vitsordet eximia cum laude approbatur i finska respektive svenska som andra språk.

Enligt 20 § i förordningen anses en person ha fått sin skolutbildning på det språk som anges som modersmål på avgångsbetyget över studier enligt lagen om grundläggande utbildning (628/1998) eller gymnasielagen (629/1998) obs. L714/2018) eller över motsvarande studier, om han eller hon på avgångsbetyget fått godkänt vitsord i modersmålet.
Enligt lagen om anordnande av studentexamen (672/2005, 2 6 §) kan provet i modersmålet vara ett prov som bygger på lärokursen i finska eller svenska som andra språk, om examinandens eget modersmål inte är finska, svenska eller samiska eller om examinanden använder teckenspråk som sitt modersmål eller första språk. Sålunda tillämpas 15 § 1 mom. 3 punkten i förordningen om språkkunskaper inte på personer vars modersmål är svenska, finska eller samiska. Däremot avlägger personer vars modersmål är finska eller svenska provet i modersmål i studentexamen och provet i det andra inhemska språket. Det har inte ansetts att avläggandet av provet i det andra inhemska språket påvisar utmärkta språkkunskaper i språket så som avses i förordningen när det gäller finska eller svenska. För utmärkt förmåga i tal och skrift ska även studentexamen avläggas på det aktuella språket. När en person avlägger studentexamen på finska kan han eller hon visa sin utmärkta förmåga att använda finska i tal och skrift genom godkänt vitsord i modersmålet. När en person avlägger studentexamen på svenska kan han eller hon visa sin utmärkta förmåga att använda svenska i tal och skrift genom godkänt vitsord i modersmålet.
Statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen som är i kraft gavs den 12 juni 2003. Förordningen har inte ändrats sedan den gavs. Undervisnings- och kulturministeriet har redan tidigare börjat utreda frågor som efter att förordningen gavs uppkommit gällande tillämpning liksom eventuella behov av att ändra och förtydliga den. Synpunkten som läggs fram gällande språkkunskapsnivån som avläggandet av provet i det andra inhemska språket med godkänt vitsord i samband med avläggande av studentexamen vid ett svenskt gymnasium påvisar kommer att beaktas i utredningen.

Helsingfors 22.2.2019
Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.

11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.

10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.

15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.

26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15