- Ingen ska behöva avbryta sin skolgång på grund av ekonomiska orsaker och därmed riskera marginalisering. Utbildningen ska fortsättningsvis vara Finlands trumfkort och alla ska ha möjlighet till utbildning. SFP vill att alla unga i gymnasier och yrkesskolor får rätt till avgiftsfria läromedel, säger partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.
Under de senaste åren har statens och kommunernas utbildningsbudgetar skurits ned åtskilliga gånger. Den här trenden måste brytas.
- Gymnasiet ska fortsättningsvis ge en bred allmänbildande utbildning. Yrkesutbildningen ger goda färdigheter i ett yrke, men utbildningen tryggar också övergången till tredje stadiet. Alla barn oberoende av bakgrund bör garanteras en högklassig utbildning och läromedel av hög kvalitet, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.
- Ett avgiftsfritt andra stadie innebär inte att alla problem skulle vara lösta. Vi behöver också satsningar på studiehandledning, studerandevård och på innehållet i undervisningen. Alla unga ska ha rätt till tillräcklig närundervisning, säger Nylande
Andra stadiets utbildning ska vara avgiftsfri
26.02.2019 kl. 14:10
Ojämlikheten inom utbildningen är ett växande problem. Hemmets socioekonomiska bakgrund påverkar barnens skolgång i allt större utsträckning och den här utvecklingen måste stoppas.
Gruppanföranden |
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006
Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00
Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006
Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00
Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken
Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00
Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag
Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram
22.11.2005 kl. 00:00
Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse
26.10.2005 kl. 00:00
Interpellationsdebatt om kollektivtrafikens utveckling
18.10.2005 kl. 00:00
postadress
Svenska riksdagsgruppen
00102 Riksdagen
telefon
09-4321
