Det lönar sig inte att försöka reformera för mycket på för kort tid

25.02.2019 kl. 12:47
Vård- och landskapsreformens framtid är osäker på grund av grundlagsenliga problem och bristande tid att lösa problemen då valperioden snart tar slut.

Det är nu dags att inse att det inte ligger i någons intresse att försöka genomföra för stora reformer på en gång.
 
-  Om landskapsreformen faller ser jag stora möjligheter i detta. Den strikta modell utan möjlighet att beakta regionernas olikheter och som regeringen driver sitter mycket illa i Nyland. För att stärka mycket olika regioners livskraft behövs olika modeller, en och samma modell passar inte för hela landet. Den modell regeringen driver är odemokratisk och allt för många uppgifter förs över till landskapen. Dessutom leder den, trots den allmänna uppfattningen, till en kommunreform på sikt, säger riksdagsledamot Mikaela Nylander.
 
- Vårdreformen kan gå vidare under nästa period genom att under vissa förutsättningar ge också kommunerna rätt att producera social- och hälsovård. Genom att stegvis införa en viss valfrihet via servicesedlar har vi en möjlighet att utvärdera och vid behov korrigera fel, påpekar Nylander.
 
- Vårdreformen har redan medfört att små och medelstora företag inom hälsovårdsbranschen med lokal eller regional förankring sålts till stora kedjor i rädsla för kraven vårdreformen för med sig. Vi kan ännu undvika samma misstag som skett inom äldreomsorgen, säger Nylander.
 
- Förvaltningsmodeller löser inte det problem vi ursprungligen ville lösa - den dåliga tillgången till läkarservice inom primärhälsovården. Genom att anställa fler läkare och sjuksköterskor får vi hälsocentralerna att fungera igen, säger Nylander

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00