Tid att reagera på nya naturskyddsområden i Nyland ännu denna vecka

19.02.2019 kl. 13:44
Miljöministeriet har sänt ett utkast till förordning om inrättandet av naturskyddsområden i Nyland för utlåtande.

Ministeriet framför att de 100 nya föreslagna områdena  på totalt 36 823 hektar redan i huvudsak ingår i något skyddsprogram eller i Natura 2000-nätverket. En separat helhet utgör Porkkala naturskyddsområdet som utgör nästan 12 800 hektar, varav över 12 500 hektar finns på allmänna vatten.

 

Det är många olika naturtyper som ingår i en så här omfattande helhet. Ur Nylands fiskarförbunds synvinkel är det givetvis naturskyddsområdena ute till havs som är av strategiskt intresse för vår yrkeskår. 

 

Efter att ha bekantat oss med de nya tänkta naturskyddsområdena är vi mycket oroliga för att säljakten inom vissa områden förbjuds eller försvåras så att det i praktiken inte längre går att idka säljakt på sina håll i Nyland.

 

Säljakten är viktig med tanke på balansen i naturen. Ur yrkesfiskets synvinkel har balansen på sina håll redan rubbats i och med den rikliga förekomsten av både säl och skarv. Klart är att också andra faktorer påverkar, men genom att ytterligare försvåra jakten på säl är det klart att vi igen en gång försämrar förutsättningarna för det kustnära yrkesfisket. Är det verkligen det vi vill? 

 

Den andra stora frågan är om yrkesfisket försvåras eller förbjuds i de fall där det kommer att införas landstigningsförbud på öar och skär som nu används av yrkesfiskare. Ifall rätten att fästa fiskebragderna förbjuds på grund av landstigningsförbud går områden viktiga för yrkesfisket helt förlorade. Till vilken nytta måste vi fråga oss?

 

Många organisationer har lämnat in sina utlåtanden angående de förstorade naturskyddsområdena i Nyland, detta är bra och alldeles nödvändigt. Jag hoppas att vi nu tillsammans kan påverka förordningen så att den inte blir ytterligare en belastning för yrkesfisket och för jakten. Om vi vill trygga en levande skärgård och kunna äta inhemsk fisk kan vi inte hela tiden försvåra eller eliminera förutsättningarna för yrkesfisket.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15