Insändare

Mindre sjukhus stympas och hälsovården blir delvis dyrare

15.01.2019 kl. 08:46

Förra veckan inledde riksdagen behandlingen av två omstridda lagförslag. Det första lagförslaget ger sjukvårdsdistrikten, och i framtiden eventuellt landskapen, rätt att upphandla bl.a. kirurgiska ingrepp av både privata och offentliga sjukhus ifall de sjukhus dit kirurgiska ingrepp centraliserats inte kan utföra ingreppen inom den tidsfrist vårdgarantin stipulerar.

Centraliseringen av sjukhusverksamheten inleddes under förra riksdagsperioden via den s.k. jourförordningen. Av samtliga dåvarande regeringspartier var det enbart SFP som motsatte sig förordningen. Förordningen har gått hårt åt bland annat Borgå sjukhus. Raseborgs sjukhus har redan tidigare drabbats och arbetsfördelningen mellan sjukhusen borde beakta i svenska regionala sjukhusen.

Nuvarande regering har via lagstiftning delvis och på vissa villkor centraliserat de kirurgiska ingreppen till större sjukhus. Och mindre sjukhus har fråntagits rätten att operera med stora negativa regionala följder.

Jag har alltid trott på och understött ett vettigt samarbete mellan det offentliga och det privata för att resurserna ska kunna användas möjligast effektivt. I den här frågan tycker jag dock att logiken brister och jag kan inte stöda lagförslaget. Först begränsas mindre offentliga sjukhus rätt att utföra operationer och sedan föreslår regeringen att sjukvårdsdistrikten trots allt ska kunna köpa kirurgiska ingrepp av både privata och offentliga sjukhus. Förutsatt att dessa sjukhus befinner sig på max 30 minuters avstånd från det offentliga sjukhus som har s.k. fulljour.

Det verkar som om de sjukhus dit de kirurgiska ingreppen har centraliserats trots allt inte har kapacitet att utföra alla operationer. Situationen är minst förvirrande och riksdagen har nu ett viktigt arbete framför sig.

Det andra lagförslaget innebär att kostnadstaket för kundavgifterna vid hälsovårdscentralerna slopas. Lagförslaget innehåller nya avgiftsfria serviceformer för bl.a. läkarbesök för under 18 år fyllda och avgiftsfri tandvård för alla.

Det är givetvis bra att införa nya och motiverade avgiftsfria serviceformer. Men det får inte ske på bekostnad av dem som har de lägsta inkomsterna. Lagförslaget innebär nämligen att låginkomsttagare som är tvungna att använda sig av hälsovårdscentralernas tjänster ofta och mycket blir tvungna att i värsta fall betala flera hundra euro mera i kundavgifter per år. Vilket är ohållbart och förkastligt och står både individen och på sikt samhället mycket dyrt.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.

13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.

03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.

18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.

19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.

29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.

23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.

24.04.2007 kl. 15:30