Mindre sjukhus stympas och hälsovården blir delvis dyrare

15.01.2019 kl. 08:46

Förra veckan inledde riksdagen behandlingen av två omstridda lagförslag. Det första lagförslaget ger sjukvårdsdistrikten, och i framtiden eventuellt landskapen, rätt att upphandla bl.a. kirurgiska ingrepp av både privata och offentliga sjukhus ifall de sjukhus dit kirurgiska ingrepp centraliserats inte kan utföra ingreppen inom den tidsfrist vårdgarantin stipulerar.

 

Centraliseringen av sjukhusverksamheten inleddes under förra riksdagsperioden via den s.k. jourförordningen. Av samtliga dåvarande regeringspartier var det enbart SFP som motsatte sig förordningen. Förordningen har gått hårt åt bland annat Borgå sjukhus. Raseborgs sjukhus har redan tidigare drabbats och arbetsfördelningen mellan sjukhusen borde beakta i svenska regionala sjukhusen.  

 

Nuvarande regering har via lagstiftning delvis och på vissa villkor centraliserat de kirurgiska ingreppen till större sjukhus. Och mindre sjukhus har fråntagits rätten att operera med stora negativa regionala följder.

 

Jag har alltid trott på och understött ett vettigt samarbete mellan det offentliga och det privata för att resurserna ska kunna användas möjligast effektivt. I den här frågan tycker jag dock att logiken brister och jag kan inte stöda lagförslaget. Först begränsas mindre offentliga sjukhus rätt att utföra operationer och sedan föreslår regeringen att sjukvårdsdistrikten trots allt ska kunna köpa kirurgiska ingrepp av både privata och offentliga sjukhus. Förutsatt att dessa sjukhus befinner sig på max 30 minuters avstånd från det offentliga sjukhus som har s.k. fulljour.

 

Det verkar som om de sjukhus dit de kirurgiska ingreppen har centraliserats trots allt inte har kapacitet att utföra alla operationer. Situationen är minst förvirrande och riksdagen har nu ett viktigt arbete framför sig.

 

Det andra lagförslaget innebär att kostnadstaket för kundavgifterna vid hälsovårdscentralerna slopas. Lagförslaget innehåller nya avgiftsfria serviceformer för bl.a. läkarbesök för under 18 år fyllda och avgiftsfri tandvård för alla.

 

Det är givetvis bra att införa nya och motiverade avgiftsfria serviceformer. Men det får inte ske på bekostnad av dem som har de lägsta inkomsterna. Lagförslaget innebär nämligen att låginkomsttagare som är tvungna att använda sig av hälsovårdscentralernas tjänster ofta och mycket blir tvungna att i värsta fall betala flera hundra euro mera i kundavgifter per år. Vilket är ohållbart och förkastligt och står både individen och på sikt samhället mycket dyrt.

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50