Kolumn

Matlandet Finland

25.01.2019 kl. 11:45

Som bäst pågår världens största matmässa, Grüne Woche, i Berlin

Mässan besöks under tio dagar av över 400 000 besökare och 4 000 journalister. För de företag som deltar är de viktigaste besökarna yrkesmänskorna i livsmedelsbranschen. Uppköpare för grossister och varuhuskedjor, toppkockar och storköksföreståndare besöker årligen mässan för att pejla trender och hitta nya produkter att ta in i sortimentet. Drygt 70 länders jordbruksministrar är på plats och i anknytning till mässan hålls också många politiska möten med både EU-kommissionärer, -parlamentariker.

I år är Finland partnerland. Det är en storsatsning som innebär att över 80 finländska livsmedelsföretag presenterar sig i en egen hall och att Finland syns i all marknadsföring av mässan. Initiativet till Finlands partnerskap togs av producentorganisationerna MTK och SLC. Avsikten är att öka den finländska livsmedelsexporten genom att bjuda enskilda företag både en plattform att komma in på den enorma tyska livsmedelsmarknaden men också att få in foten på övriga länders livsmedelsmarknad.

Det finns en stor potential i att öka Finlands livsmedelsexport. Under 2017 så importerade vi mat och dryck för 4,7 miljarder euro medan vår export uppgick endast till 1,6 miljarder euro. Hela sektorn är överens om att vi ska kunna bättre än så. Om vi skulle klara av att öka exporten 15 procent per år så betyder det en fördubbling på fem år. Den målsättningen är kanske orealistiskt hög men väl värd att eftersträva.

Finland är världen nordligaste land med en mångsidig, kommersiell jordbruksproduktion. Vår korta sommar begränsar vad vi kan odla och påverkar naturligtvis skördenivåerna. Däremot så ger de långa ljusa sommarnätterna bra aromer och god smak i våra grödor. Vår vinter tar kål på många skadegörare och sjukdomar. Vi har världens renaste mat. Vi har en god djurhälsa och lite växtsjukdomar. Nivån på djurens välbefinnande är av toppklass. Vi kan leverera köttprodukter där djuren garanterat inte fått någon antibiotika.

Det satsas friskt på exportfrämjande åtgärder för tillfället. Ett av regeringens spetsprojekt har handlat om att öka livsmedelsexporten. Både vårt nya Livsmedelverk och organisationen för exportbefrämjande Business of Finland har fått ökade resurser via statsbudgeten. Regeringens redogörelse om Finlands livsmedelspolitik fram till 2030 som gavs till riksdagen 2017 togs väl emot. När det gäller målsättningen att kraftigt öka exporten var alla riksdagspartier eniga.

Idag går endast 15 procent av livsmedelsföretagens produktion på export. Om vi ska kunna stärka branschen så måste den siffran öka och det kräver målmedvetet arbete. Inte ens den bästa av produkter säljer sig själv. Vi har trumf på hand; spårbarhet från jord till bord, smak och arom av världsklass och en trygg och hållbar produktion där allt kan dokumenteras. Satsningen på Grüne Woche handlar om att sätta mat-Finland på världskartan. Nu gäller det för företag med exportpotential att följa upp satsningen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15