Matlandet Finland

25.01.2019 kl. 11:45
Som bäst pågår världens största matmässa, Grüne Woche, i Berlin

Mässan besöks under tio dagar av över 400 000 besökare och 4 000 journalister.  För de företag som deltar är de viktigaste besökarna yrkesmänskorna i livsmedelsbranschen. Uppköpare för grossister och varuhuskedjor, toppkockar och storköksföreståndare besöker årligen mässan för att pejla trender och hitta nya produkter att ta in i sortimentet. Drygt 70 länders jordbruksministrar är på plats och i anknytning till mässan hålls också många politiska möten med både EU-kommissionärer, -parlamentariker.

I år är Finland partnerland. Det är en storsatsning som innebär att över 80 finländska livsmedelsföretag presenterar sig i en egen hall och att Finland syns i all marknadsföring av mässan. Initiativet till Finlands partnerskap togs av producentorganisationerna MTK och SLC. Avsikten är att öka den finländska livsmedelsexporten genom att bjuda enskilda företag både en plattform att komma in på den enorma tyska livsmedelsmarknaden men också att få in foten på övriga länders livsmedelsmarknad.

Det finns en stor potential i att öka Finlands livsmedelsexport. Under 2017 så importerade vi mat och dryck för 4,7 miljarder euro medan vår export uppgick endast till 1,6 miljarder euro. Hela sektorn är överens om att vi ska kunna bättre än så. Om vi skulle klara av att öka exporten 15 procent per år så betyder det en fördubbling på fem år. Den målsättningen är kanske orealistiskt hög men väl värd att eftersträva.

Finland är världen nordligaste land med en mångsidig, kommersiell jordbruksproduktion. Vår korta sommar begränsar vad vi kan odla och påverkar naturligtvis skördenivåerna. Däremot så ger de långa ljusa sommarnätterna bra aromer och god smak i våra grödor. Vår vinter tar kål på många skadegörare och sjukdomar. Vi har världens renaste mat. Vi har en god djurhälsa och lite växtsjukdomar. Nivån på djurens välbefinnande är av toppklass. Vi kan leverera köttprodukter där djuren garanterat inte fått någon antibiotika.

Det satsas friskt på exportfrämjande åtgärder för tillfället. Ett av regeringens spetsprojekt har handlat om att öka livsmedelsexporten. Både vårt nya Livsmedelverk och organisationen för exportbefrämjande Business of Finland har fått ökade resurser via statsbudgeten. Regeringens redogörelse om Finlands livsmedelspolitik fram till 2030 som gavs till riksdagen 2017 togs väl emot. När det gäller målsättningen att kraftigt öka exporten var alla riksdagspartier eniga.

Idag går endast 15 procent av livsmedelsföretagens produktion på export. Om vi ska kunna stärka branschen så måste den siffran öka och det kräver målmedvetet arbete. Inte ens den bästa av produkter säljer sig själv. Vi har trumf på hand; spårbarhet från jord till bord, smak och arom av världsklass och en trygg och hållbar produktion där allt kan dokumenteras. Satsningen på Grüne Woche handlar om att sätta mat-Finland på världskartan. Nu gäller det för företag med exportpotential att följa upp satsningen.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00