Kolumn

Partimätningar

11.01.2019 kl. 11:44

Enligt Yles senaste partimätning skulle stödet för SFP ha sjunkit till 2,5 procent

Med andra ord skulle vi på en månad ha tappat en tredjedel av våra väljare. Detta är helt klart inte realistiskt. Tvärtom tyder signaler från vårt fält på ett mycket starkt stöd för vår politik för tillfället. Att mätningen inte är tillförlitlig för vår del beror bland annat på att för oss starka regioner som Åboland och svenska Österbotten var underrepresenterade i mätningen. Dessutom görs intervjuerna på finska vilket kan leda till att svenskspråkiga respondenter avböjer frågorna. Även Taloustutkimus som gjort mätningen medger att de rekordlåga siffrorna beror på ett statistiskt fel som enligt dem ska åtgärdas.

Det anmärkningsvärda är att Helsingin Sanomats och Alma-medias mätningar konsekvent gett SFP ett understöd på mellan 4 och 5 procent samtidigt som YLE:s mätningar gett en variation ner till 2,5 procent. Då SFP har landets stabilaste understöd och under det här årtusendet haft ett understöd mellan 4,3 och 4,9 procent så säger det sig självt att man inte behöver vänta sig så tvära kast. Därför är det glädjande att Taloustutkimus nu tagit till sig kritiken mot felaktigheten för SFP:s del i deras mätningar.

Riksdagsvalet i april närmar sig och partierna och riksdagskandidaterna ska föra en politisk debatt, profilera sig och visa var de står i viktiga frågor. Svenska språkets ställning, jordbruket, klimatet och människorättsfrågor är självklara frågor för oss. Andra viktiga frågor som alltid ska bevakas gäller bland annat riksåttan, sjuk- och hälsovården och utbildningsfrågor. Dessa är fortsättningsvis frågor som SFP värnar om. Det är väljarna som avgör valresultatet men allt tyder på att SFP har goda chanser att göra ett bra val ifrån oss. I Österbotten har vi lyckats försäkra många starka kandidater som jag följaktligen tror att lyckas engagera våra väljare. Det finns en klar efterfrågan på den politik som SFP för.

Mina snart tolv år i riksdagen har lärt mig att när frågor som är viktiga för de svenskspråkiga i vårt land ska bevakas är kön inte speciellt lång. Den brukar bestå av SFP:s riksdagsledamöter och en handfull aktiva från de övriga partierna. Lyckas vi vinna valet nationellt, få fyra mandat från Österbotten och bli ett regeringsparti är förutsättningarna att försvara svenskan, få fulljour, klassa upp riksåttan och stärka högskolorna i Vasa stora.

Mats Nylund

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15