Ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet

04.01.2019 kl. 11:41
En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle

Justitieministeriets val- och demokratiavdelning inleder valåret 2019 bland annat med ett omfattande program för att begränsa möjligheterna för illvilliga krafter att påverka valresultatet i både riksdagsval och EU-parlamentsval. Enligt valdirektör Arto Jääskeläinen kommer man bland annat att utbilda partierna och riksdagskandidaterna om valpåverkan. Med facit i hand från valresultaten i andra länder finns det all orsak att vara på sin vakt. Förutom kandidater och väljare finns det också anledning för de traditionella medierna att passa sig.

I huvudsak är det naturligtvis nätet och de sociala medierna som gett en helt ny plattform för både statliga aktörer, demokratimotståndare och mer eller mindre förvirrade privatpersoner att försöka påverka. Registret för påverkan är brett. Ett exempel är helt eller delvist påhittade och vilseledande nyheter som publiceras på webbplatser utan ansvarig utgivare och som sedan sprids som fakta. Ett annat är så kallade nättroll som helt anonymt eller under ett flertal olika pseudonymer dagligen kommenterar olika artiklar i etablerade medier och den vägen försöker skapa en bild av en allmän opinion. Ett tredje exempel och en mera svårhanterlig utmaning är den riktade reklamen via sociala medier. Alla annonsörer vill givetvis nå en möjligast mottaglig målgrupp men exempel från USA och Sverige visar att de snävt riktade budskapen i flera fall varit högst tvivelaktiga.

När det gäller anonyma inlägg har de svenskösterbottniska tidningarna valt en ansvarsfull linje genom att slopa de anonyma kommentatorsfälten. Alla tidningshus har inte samma policy. En av de värre avarterna hittas i vissa tidningars anonyma textmeddelandespalter som till råga på allt publiceras i den tryckta tidningen. Att Yle fortfarande upprätthåller anonyma kommentatorsfält finner jag högst tvivelaktigt, eftersom jag tycker det kan ifrågasättas om en skattefinansierad public service ska fungera som en tummelplats för anonyma kommentatorer vars bidrag till samhällsdebatten är mycket litet. En viss förbättring uppnåddes när Svenska Yle började kräva inloggning då man kommenterar på nätet.  

Själv är jag fortfarande övertygad om att de traditionella, seriösa nyhetsmedierna fortsättningsvis har en avgörande roll i vårt demokratiska samhällsbygge. Det gäller inte minst lokaltidningarna som har fingret på pulsen i sitt eget närsamhälle och känner mänskornas vardag. För de allra flesta är det betydligt viktigare med riksåttans status eller hur social- och hälsovården fungerar i hemkommunen än huruvida den som äter julskinka och har julgran är klimatbovar. En kritisk media och en väljarkår som är på sin vakt mot alla typer av illvilliga påverkningsförsök är den bästa garantin för ett rättvist val och ett demokratiskt samhälle.

 

Mats Nylund

Gruppanföranden

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50