Remissdebatt om statsrådets redogörelse om beredningen av den riksomfattande trafiksystemplanen

31.01.2019 kl. 17:53
Gruppanförande, Mats Löfström

Ärade talman,

De allmänna målen för utvecklingen av vårt lands trafiksystem är lätt att vara enig om. Precis som redogörelsen säger ska trafiksystemet främja Finlands konkurrenskraft, bygga på lösningar som motverkar klimatförändringen samt säkerställa regionernas livskraft.

Finland är ett till ytan stort land som är glest befolkat med långa avstånd. Därför är det mycket utmanande att uppfylla de här tre nämnda målen, i synnerhet då de offentliga finanserna inte är obegränsade.

Det krävs smarta lösningar för ett fungerande trafiksystem som täcker och betjänar hela landet – allt från stadskärnor, glesbygd till förbindelsebåtar och landsvägsfärjor i skärgården.

Svenska riksdagsgruppen vill lyfta fram några väsentliga poänger. Det är viktigt att vi identifierar särdragen hos varje region. Trafiksystemet ska utvecklas så att styrkorna i respektive region utnyttjas och främjas. Exempelvis en exportinriktad region som Österbotten är beroende av fungerande kommunikationer på spår, vägar – särskilt Riksväg 8 – farleder och i luften.

I Finlands mest tätbefolkade landskap Nyland är behoven desamma, men lösningarna i många avseenden annorlunda. I miljonmetropolen – Helsingforsregionen – ska vi fortsätta att satsa på spårtrafik, infrastrukturlösningar som för trafiken under jord (såsom Pisarabanan) , vi ska befrämja en utbyggnad av kollektivtrafik och satsa på välplanerade cykelleder.

De som rör sig i trafiken förväntar sig att Finland betalar av på reparationsskulden för vägnätet. Det är skäl att starkt understryka här, att inte heller det lägre allmänna vägnätet får försummas. Det lägre vägnätet har stor betydelse för både människor och råvarutransporter. Folk är arga på att de behöver föra bilen till verkstaden en extra gång per år när hålen i vägen förstör stötdämpare och annat. Därför har Svenska riksdagsgruppen lätt att stöda att man kraftigt ökar på finansieringen av bastrafikledshållningen för att behålla befintliga vägnät i skick – och vi måste också ha råd att sanda vägarna på vintern.

När det gäller spårinvesteringar i Nyland är behoven stora i olika väderstreck. Förbättringen av stambanan – som nu är en flaskhals – måste ha hög prioritet, eftersom den påverkar så mycket all tågtrafik i hela landet. Hangö-Hyvinge-banan behöver elektrifieras. I fråga om den så kallade östra kustbanan är det väsentligt att dragningen entydigt följer kusten Sibbo-Borgå-Lovisa-Kotka vidare österut.

Det är av största vikt att nuvarande kustbanan via Kyrkslätt, Raseborg och hela västra Nyland får mer satsningar. Kustbanan behöver moderniseras och göras effektivare genom dubbelspår, vilket skulle öka kapaciteten, få bort förseningar, höja hastigheten på spåren och försnabba tidtabellerna.

Ärade talman,

Ett väsentligt instrument är konsekvensanalysen. Konsekvensanalyserna ska på ett tydligt och begripligt sätt mäta hur de valda lösningarna betalar sig tillbaka och producerar samhällelig nytta. Det är viktigt för vårt lands konkurrenskraft. Vi är därför positiva till nya de finansieringsverktyg som redogörelsen omnämner.

Det är ändå viktigt med realism. Vi borde därför sluta drömma om ishavsbana och Tallinntunnel – som, om de ska betalas från statsbudgeten, är dyra trafikpolitiska drömmar. I stället bör vi se på var investeringar gör mest nytta för att stärka landets konkurrenskraft, understöda exportindustrin, hålla nuvarande infrastruktur i skick, bygga ut kollektivtrafik som stöda trafikens omställning från fossila bränslen, vilket är nödvändigt för att Finland ska nå sina klimatmål.

Det är bra att man går in för långsiktighet och bättre systematik när det gäller trafikinvesteringarna. Det möjliggör också bättre EU-finansiering.

Den aktuella planen som omspänner tolv år kommer att genomföras parallellt med att Finland, Europa och hela världen mäter sin trovärdighet när det gäller klimatpolitiken.

Avslutningsvis är det viktigt att poängtera sjöfartens viktiga roll för Finland och för vår export. Nästan 90 procent av utrikeshandeln går med fartyg. Finland behöver därför också i framtiden en aktiv och konkurrenskraftig sjöfartspolitik.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden