Väckarklockan ringer i sista sekunden

30.01.2019 kl. 08:59
Det är aldrig bra när det går illa, men det är alltid bra, att det uppdagas

Därför är det bra att de hårresande bristerna som funnits i vissa privata hälsovårdsbolags verksamhet kommer fram just nu, säger Anders Adlercreutz, riksdagsledamot och viceordförande för SFP.
 
– Förutom att vi nu har en möjlighet att granska hur myndigheterna utvärderar och följer upp bolagens verksamhet kommer vi åt att diskutera hur upphandling av vård ska göras så att vårdens kvalitet garanteras och personalresurser är rätt estimerade. Ingen ska kunna drabbas av vanvård på det sätt som nu skett.
 
Adlercreutz understryker att den här diskussionen måste tas nu, medan lagförslagen om vårdreformen ännu behandlas i riksdagen.
–  Ingen kan väl på allvar tro att regeringens vårdreform skulle vara svaret på de här frågorna. Tvärtom, den ökade valfriheten ger en större roll åt just de aktörer som vi nu ser att inte klarar av sina åtaganden.
 
Adlercreutz betonar att vårdbolagen förstås inte alla kan dras över en kam.
– Men vinstkrav som inte ackompanjeras av riktiga, fungerande kvalitativa mätinstrument och kriterier rimmar illa med de målsättningar som vi som beslutsfattare i stat och kommun har fastställt för vård och omsorg.
 
– Idag har kommunerna ansvar för den förebyggande vården men också för ett dåligt skött arbetes följder. De ansvarar för bashälsovården men de står också för ett dåligt skött arbetes konsekvenser eftersom de står för specialsjukvårdens kostnader. .
 
– Social- och hälsovårdsreformen splittrar allt detta. För kommuner, vårdcentraler, de privata aktörerna och andra finns det varken ekonomiska eller andra incitament att sköta sin andel av kakan på ett sätt som gagnar helheten och främjar vården. Fall som de vi fått höra om de senaste dagarna blir inte färre utan fler, om regeringens planer går igenom som sådana, säger Adlercreutz.

Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15