Pressmeddelande

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström föreslår att Finland inför skogskonto-modell

22.01.2019 kl. 10:29

På nyårsdagen drog stormen Aapeli (Alfrida) genom de finska skogarna. Bara på Åland orsakade Aapeli skogsskador som uppskattas omfatta minst 4 års avverkningar.

Liknande stormskador drabbar skogsbrukare hårt, då de tvingas hantera och sälja virke i mycket större mängder än planerat. Skogsägarna beskattas sedan normalt för inkomsten enligt kalenderår, trots att ett dyrt och långt arbete med röjning och återplantering återstår i flera år, då lite eller ingen skog kommer kunna avverkas som normalt.

Finland har historiskt inte understött skogsägare för stormskador. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen om ärendet, där han föreslår möjlighet till periodisering av inkomsten för att lindra effekterna efter stormen. Löfström föreslår även att ett skogskonto införs, enligt svensk modell.

- I dagsläget drabbas skogsägarna av stormskador två gånger, först av skadorna och sedan av beskattningen. De skatter som nu betalas för den ofrivilliga inkomsten på virket borde kunna användas till avdrag för kostnader för återplantering, gallring och röjning under de kommande åren, säger Mats Löfström.

Löfström vill också att regeringen skulle införa ett skogskonto, enligt svensk modell, som skulle gynna skogsbruket på sikt. Skogskonton ger skogsägarna möjlighet att spara inkomster över flera år för att använda dem för att bekosta utgifter för plantering och gallring. Inkomsterna beskattas först då uttag görs från skogskontot. I Sverige har skogsbrukare haft tillgång till skogskonton sedan år 1954. Sverige tillåter även större insättningar på skogskonton vid storm-, brand- och insektsskador. Sverige har även understött skogsägare på annat sätt efter stormskador, och införde bl.a. temporära skattereduktioner efter stormen Gudrun år 2005.

- Ett skogskonto skulle underlätta skogsbruket på samma sätt som det nya aktiesparkontot är tänkt att underlätta handel med värdepapper. Det skulle uppmuntra till en aktiv skogsvård och avverkningen av skog, säger Löfström.

Mats Löfström har lyft lösningarna med periodisering och skogskonton med regeringens ansvariga ministrar förra veckan. Idag lämnade han även in ett skriftligt spörsmål för att följa upp ärendet.

- Skogsindustrin är en basnäring som vi måste värna om. Det är inte rimligt att skogsägare ensamma tvingas bära kostnaden för extremväder, säger Löfström

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.

12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15