Ålands riksdagsledamot Mats Löfström föreslår att Finland inför skogskonto-modell

22.01.2019 kl. 10:29
På nyårsdagen drog stormen Aapeli (Alfrida) genom de finska skogarna. Bara på Åland orsakade Aapeli skogsskador som uppskattas omfatta minst 4 års avverkningar.

Liknande stormskador drabbar skogsbrukare hårt, då de tvingas hantera och sälja virke i mycket större mängder än planerat. Skogsägarna beskattas sedan normalt för inkomsten enligt kalenderår, trots att ett dyrt och långt arbete med röjning och återplantering återstår i flera år, då lite eller ingen skog kommer kunna avverkas som normalt.


Finland har historiskt inte understött skogsägare för stormskador. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har lämnat in ett skriftligt spörsmål till regeringen om ärendet, där han föreslår möjlighet till periodisering av inkomsten för att lindra effekterna efter stormen. Löfström föreslår även att ett skogskonto införs, enligt svensk modell.

- I dagsläget drabbas skogsägarna av stormskador två gånger, först av skadorna och sedan av beskattningen. De skatter som nu betalas för den ofrivilliga inkomsten på virket borde kunna användas till avdrag för kostnader för återplantering, gallring och röjning under de kommande åren, säger Mats Löfström.

Löfström vill också att regeringen skulle införa ett skogskonto, enligt svensk modell, som skulle gynna skogsbruket på sikt. Skogskonton ger skogsägarna möjlighet att spara inkomster över flera år för att använda dem för att bekosta utgifter för plantering och gallring. Inkomsterna beskattas först då uttag görs från skogskontot. I Sverige har skogsbrukare haft tillgång till skogskonton sedan år 1954. Sverige tillåter även större insättningar på skogskonton vid storm-, brand- och insektsskador. Sverige har även understött skogsägare på annat sätt efter stormskador, och införde bl.a. temporära skattereduktioner efter stormen Gudrun år 2005.

- Ett skogskonto skulle underlätta skogsbruket på samma sätt som det nya aktiesparkontot är tänkt att underlätta handel med värdepapper. Det skulle uppmuntra till en aktiv skogsvård och avverkningen av skog, säger Löfström.

Mats Löfström har lyft lösningarna med periodisering och skogskonton med regeringens ansvariga ministrar förra veckan. Idag lämnade han även in ett skriftligt spörsmål för att följa upp ärendet.

- Skogsindustrin är en basnäring som vi måste värna om. Det är inte rimligt att skogsägare ensamma tvingas bära kostnaden för extremväder, säger Löfström
Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00