Insändare

Satsa på början av skolstigen

18.01.2019 kl. 10:31

Att skapa jämlika förutsättningar för alla barn och unga blir allt viktigare då hemmets socioekonomiska ställning i allt högre grad påverkar inlärningen

Satsningar på småbarnspedagogik lönar sig eftersom forskning visar att de positiva effekterna av en högklassig småbarnspedagogik påverkar inlärningen ända upp i tonåren.

Att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för exempelvis barn över tre år under fyra timmar per dag skulle få flera barn att delta. En tvåårig förskola skulle innebära att vi kan stöda barnen ett år tidigare. De barn som behöver stöd eller som kräver mera tid för att uppnå de färdigheter som behövs inför skolstart skulle få ett år till för denna process.

Ungefär 11 procent av de unga som går ut nian saknar de färdigheter som behövs för att kunna påbörja studier i gymnasium eller i yrkesskola. Siffran förskräcker och nu krävs det konkreta åtgärder och riktade resurser. Blickarna måste riktas mot grundläggande utbildningen. Vad kan vi göra på annat sätt?

Redan idag har vi ett brett utbud av åtgärder att ta till för att unga verkligen ska få sitt avgångsbetyg. Tyvärr används dessa möjligheter inte fullt ut av olika orsaker. Det är också centralt att hitta de åtgärder som stöder motivationen att söka sig vidare.

Rätten till det s.k. trestegsstödet fungerar på sina håll verkligt dåligt i praktiken, byråkrati och brist på resurser är orsak till detta. Flexibel grundläggande utbildning (JOPO) möjliggör att en del av skolgången kan till exempel utföras på arbetsplatser, inom föreningar och i ungdomsverkstäder. Varför inte satsa resurser på studiehandledning och på fungerande och tillräcklig elevvård i form av mångprofessionellt samarbete? För många unga är någon form av rehabilitering en förutsättning för att orka vidare.

Vi bör prioritera småbarnspedagogik och grundläggande utbildning för att förhindra utslagning. Vi ska ha nolltolerans för att man kan gå ut nian utan att ha den kunskap eller de färdigheter som behövs för att skaffa sig ett yrke. Oberoende av vilka åtgärder nästa regering vidtar krävs det riktade resurser, långsiktighet och en mångsidig utvärdering av de åtgärder som vidtas.

Mikaela Nylander

Riksdagsledamot, medlem av riksdagens kulturutskott

Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.

16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.

15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.

14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.

07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.

16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.

21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas

20.05.2008 kl. 15:00