Utsläppshandeln måste utvidgas för att skapa förutsägbarhet för investeringar

17.01.2019 kl. 15:06
För att kunna skapa förutsägbarhet för investeringar behöver vi ha en utsläppshandel som är långsiktig och som bygger på EU:s andel av den absoluta globala utsläppskvoten.

- Vi har aningar om hur utsläppshandeln kommer att se ut fram till 2030, men efter det är mycket öppet. Det gör det svårt för industrin att planera investeringar på sikt. Finland bör under sitt EU-ordförandeskap aktivt driva på att utsläppshandeln utvecklas vidare. Den måste utvidgas så att den även gäller trafik, uppvärmning och nedkylning och den skall basera sig på en verklig utsläppskvot, sade riksdagsledamot Anders Adlercreutz i onsdagens klimatdebatt i riksdagen.
 

Den globala uppvärmningen får inte överstiga 1,5 grader. För tillfället beräknas det betyda att den resterande kvoten nettoutsläpp är ca 500 Gt.
 

- För att vi skall nå våra mål borde utsläppshandeln byggas upp på basen av denna absoluta summa. Då kunde vi både skapa en marknad som är förutsägbar för våra företag och nå våra klimatmål.
 

- En del av inkomsterna från utsläppshandeln kunde kanaliseras till dem som upprätthåller kolsänkorna.
Anders Adlercreutz

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00