Barnskyddslagtiftningen bör garantera eftervård tills man fyller 25 år

16.01.2019 kl. 17:47
Enligt den nuvarande barnskyddslagstiftningen är kommunerna skyldiga att ordna eftervård för unga som varit omhändertagna tills de fyller 21. 

- Syftet med eftervården är att underlätta ungas steg ut i samhället. Den nuvarande åldersgränsen är för låg vilket bidrar till ökad risk för utslagning, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.


Unga  som är kunder inom barnskyddet behöver ofta extra stöd när det gäller att bli självständiga och att ta steget ut i samhället och börja sina egna liv. Eftervården till unga innehåller b.la. stöd i studierna, hjälp i att få jobb samt personlig handledning i vardagen.

I dagens läge marginaliseras många unga efter att eftervården avslutats.

- Med ett fungerande barnskydd kan vi garantera alla barn och unga en lyckad start i livet. Därför måste vi se över barnskyddslagstiftningen så att unga kunde få eftervård tills de fyller 25 år. Men vi ska inte heller stirra oss blinda på de ungas myndighetsdag och tvinga dem flytta till eget, om de av nån orsak ännu vill bo kvar i fosterhemmet. På så sätt kunde vi bättre se till att dessa unga kan börja sina vuxna liv som självständiga och  starka individer, säger riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00