Åland behöver en klumpsumma som motsvarar Ålands befolkning idag, inte Ålands befolkning år 1995

18.12.2018 kl. 12:18
Riksdagen inledde igår slutbehandlingen av statsbudgeten för nästa år. Ålands riksdagsledamot Mats Löfström betonade i debatten behovet av att komma vidare med arbetet att höja avräkningsgrunden till Åland, så att den beaktar Ålands befolkning som vuxit snabbt.

- Ålands befolkning har de senaste 20 åren vuxit i dubbelt så snabb takt som hela landets. Det gör att de offentliga utgifterna på Åland växer för att ta hand om en större befolkning, men utan att Ålands offentliga intäkter växer i samma takt på grund av dagens ekonomiska självstyrelsesystem. Det här är ett strukturellt problem, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.


De skattskyldiga på Åland betalar skatt till staten på precis samma grunder som skattskyldiga i övriga delar av landet. Med dagens ekonomiska självstyrelsesystem får Åland tillbaka en grundfinansiering, en avräkning på 0,45 % av statens samlade intäkter, oberoende av vad Åland betalar i skatt. Sedan systemet trädde i kraft år 1995 har Ålands befolkning dock vuxit från 0,49 % av hela landets till att idag utgöra över 0,53 % av hela landets befolkning. Den ekonomiska avräkningen är dock oförändrad.
 
- En ändring av systemet har begärts av Åland i många år. Åland vill fortsätta växa, skapa nya företag och vara med och utveckla ekonomin, vilket är bra för hela landet, men för det krävs rättvisa förutsättningar. Om Åland inte skulle ha en hög sysselsättning på över 80 % och en arbetslöshet på mindre än 4 % skulle Åland idag vara i en ekonomisk kris, säger Löfström.

- Ålands goda sysselsättningsläge gör Åland till goda skattebetalare. Åland har de senaste 23 åren, alltså så länge dagens system varit i kraft, exempelvis i medeltal betalat drygt 0,64 % av landets samlade förvärvsinkomstskatter varje år. Åland har varit och är en god skattebetalare, säger Löfström.

Svenska riksdagsgruppen föreslår i en budgetmotion att man höjer avräkningen till Åland från 0,45 % till 0,48 %, något som handlar om 15 miljoner euro per år, för att motsvara den befolkningstillväxt Åland har haft.
 
- Den här höjningen av grundfinansieringen till Åland behövs för att beakta Ålands befolkningstillväxt. Om budgetmotionen skulle godkännas skulle saken kunna justeras redan nästa år i väntan på att det nya system, som diskuterats i samband med revisionen av Ålands självstyrelselag, kan behandlas, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00