Finskt trä brinner inte bättre än svenskt – vi måste sluta försvåra träbyggande

15.12.2018 kl. 14:19
Riksdagsledamöterna Mikaela Nylander  och Anders Adlercreutz  har lämnat in ett skriftligt spörsmål som gäller brandbestämmelserna i trähöghus

Bakgrunden till spörsmålet är det dubbla brandskyddskravet som idag orsakar extra kostnader för trähöghusbyggande på cirka 100

euro per kvadratmeter.
 

− Byggnader orsakar en stor del av våra koldioxidutsläpp. Trähöghus har ett ca 75% mindre koldioxidfotspår än betonghöghus, säger Nylander.
 

− I trähöghus kräver man utöver en automatisk brandsläckningsanordning ett strukturellt brandskydd som i praktiken innebär att det godkänns få synliga träytor. Kravet på brandsläckningsanordning och strukturellt brandskydd ökar trähöghusens kostnadsnivå betydligt och skiljer sig från norska och svenska bestämmelser. Finskt trä brinner inte bättre än svenskt, konstaterar Adlercreutz.
 

− Kravet på dubbelt brandskydd ökar inte på brandsäkerheten. Det komplicerar konstruktioner, ökar på kostnadsnivån och förvränger konkurrenssituationen på marknaden, säger Nylander.
 

Ett trähöghus med en automatisk släckningsanordning är normalt brandsäkrare än ett betonghöghus fastän man skulle avstå från de strukturella brandskyddskraven.

Anders Adlercreutz ja Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00