Finskt trä brinner inte bättre än svenskt – vi måste sluta försvåra träbyggande

15.12.2018 kl. 14:19

Riksdagsledamöterna Mikaela Nylander och Anders Adlercreutz har lämnat in ett skriftligt spörsmål som gäller brandbestämmelserna i trähöghus

Bakgrunden till spörsmålet är det dubbla brandskyddskravet som idag orsakar extra kostnader för trähöghusbyggande på cirka 100

euro per kvadratmeter.

− Byggnader orsakar en stor del av våra koldioxidutsläpp. Trähöghus har ett ca 75% mindre koldioxidfotspår än betonghöghus, säger Nylander.

− I trähöghus kräver man utöver en automatisk brandsläckningsanordning ett strukturellt brandskydd som i praktiken innebär att det godkänns få synliga träytor. Kravet på brandsläckningsanordning och strukturellt brandskydd ökar trähöghusens kostnadsnivå betydligt och skiljer sig från norska och svenska bestämmelser. Finskt trä brinner inte bättre än svenskt, konstaterar Adlercreutz.

− Kravet på dubbelt brandskydd ökar inte på brandsäkerheten. Det komplicerar konstruktioner, ökar på kostnadsnivån och förvränger konkurrenssituationen på marknaden, säger Nylander.

Ett trähöghus med en automatisk släckningsanordning är normalt brandsäkrare än ett betonghöghus fastän man skulle avstå från de strukturella brandskyddskraven.

Anders Adlercreutz ja Mikaela Nylander

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.

10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.

04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin

02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.

26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.

28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.

14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.

07.03.2006 kl. 00:00