Eettistä tietopolitiikkaa tekoälyn aikakaudella-selonteko

13.12.2018 kl. 17:31
Lähetekeskustelu/remissdebatt 13.12.2018.    Ledamot Stefan Wallin

Puhemies, Talman,

Artificiell intelligens, robotisering, automatisering, digitalisering, blockkedjor, delningsekonomi. Många är de begrepp, som kommit att illustrera megatrenderna i det vi i riksdagens framtidsutskott kallat radikala teknologier. Teknologier som inte bara är framtiden utan är redan här och nu.

En viktig utgångspunkt för vår attityd till dessa trender är att bejaka dem. Förstås kan vi tycka hjärtligt illa om att artificiell intelligens och dess applikationer, som vi levande, tänkande människor ändå själva uppfunnit, tänker och agerar som vi människor – fast snabbare - och därför exempelvis stjäl våra jobb.

Ett faktum är ändå att dessa teknologier finns och i högsta grad kommer att finnas i fortsättningen. Alltså måste vi acceptera detta, inte sticka huvudet i sanden.

Poängen är ändå att teknologiutvecklingen inte är någon naturlag, som lever sitt eget liv. Frågan är bara hur människan kan behålla initiativet, styra eller avstyra utvecklingen i önskad riktning och se till att teknologin förblir dräng och inte blir herre.

Det betyder att utvecklingen måste hanteras och definieras också med andra mätare än dem för effektivitet, produktivitet, snabbhet och inbesparingar. Den redogörelse som vi idag diskuterar anlägger det helt nödvändiga rastret på datasamhället: det etiska. Vad vill vi att teknologin skall göra för oss – och vad inte?

Puhemies,

Hallitukisen selonteko keskittyy aihepiiriin, joka välillä jää katveeseen, kun hehkutamme teknologiakehityksen viimeisimpiä innovaatioita. Tämä katvealue on nimenomaan kehityksen ja eri sovellusten eettinen puoli, joka ei saa eikä voi elää omaa elämäänsä erillään itse teknologiakehityksestä. Sen vaikutuksien arviointi eettisestä näkökulmasta on oltava orgaaninen osa itse kehitystyötä. Näppärä diplomi-insinööri ei voi täysin ulkoistaa tätä pohdiskelevalle filosofille. Intressi on kuitenkin yhteinen.

Yhteisiä ovat myös kysymykset siitä, miten pitkälle haluamme kehittää tekoälyä? Onko päämääränä, että vempele tekee sellaisia viranomaispäätöksiä, joissa yksilön toimeentulo, maahantulo tai hoidon tarve on päätösten kohteena ilman, että ihmisäly – siis inhimillinen harkinta - on osallisena? Vai haluammeko, että pitkälle kehittynyt tekotunneäly korvaisi sen puuttuvankin inhimillisen tekijän? Ja miten ratkaista vaikkapa autonomisen liikenteen liikenneturvallisuuteen liittyvät haasteet?

Vapaakauppa ei ole säännöistä vapaata kauppaa, vaan kauppaa jota käydään sovittujen pelisääntöjen puitteissa. Vähän samalla tavalla valtavalla vauhdilla kehittyvää teknologiaa pitää osata prosessoida myös perus- ja ihmisoikeuksien näkökulmasta.

Siksi on hyvä, että Euroopan Neuvosto ja EU valmistelevat eettistä kehikkoa tekoälyn kestävälle hyödyntämiselle jossa kohteena ovat vaikutukset yksityisyyteen, ihmisarvoon, kuluttajasuojaan ja syrjimättömyyteen.

Puhemies,

Näiden huomioiden jälkeen on kuitenkin hyvä todeta, että tekoäly ja robotiikka ovat ehdottomasti Suomen ja suomaisyritysten menestystekijöitä. Siksi hallitus on oikeassa, kun se haluaa nostaa Suomen maailman parhaimmaksi tekoälyn soveltajaksi. Siihen linkittyy sekä yksityisen että julkisen sektorin toiminta- ja kilpailuedellytykset.

Puhumme tulevaisuudesta, jossa nopeat taatusti edelleen tulevat syömään hitaat, mutta jossa myös vahvasti ihmisarvon jakaumattomuuteen uskovat ja eettiseen vaikutusten arviointiin kykenevät toivottavasti syövät ne, joiden suoraviivaisessa arvomaailmassa ei ole muuta kuin nollaa ja ykköstä.  

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00