Fosterlandet bör behandla beväringar och fredsbevarare på lika villkor

05.12.2018 kl. 15:12
Riksdagen har idag röstat om en lagmotion om förbättrade ersättningar till värnpliktiga vid olycksfall

I motionen föreslogs att beväringar i Finland ska få likadan ersättning för olycksfall och tjänstgöringsrelaterad sjukdom som i krishanteringsuppdrag utomlands. Enligt nuvarande lagstiftning betalar Statskontoret bara ut 4810 euro i ersättning för begravningskostnader. Men någon egentlig ersättning för dödsfallet betalas inte. För militärer som dör i internationella krishanteringsuppdrag betalas däremot 200 000 euro och det betalas ut till en namngiven förmånstagare.


Den som skadas och får bestående men vid fullgörandet av värnplikt eller civiltjänst ska nu ha rätt till en ny engångsersättning. Nära anhöriga till den som avlidit till följd av olycksfall i militärtjänst eller tjänstgöringsrelaterad sjukdom ska också ha rätt till en ny engångsersättning som motsvarar en grupplivförsäkring. Engångsersättningens maximala belopp är enligt förslaget 210 000 euro. Den nya lagen kommer att träda i kraft från och med den 1.1.2019.

Svenska riksdagsgruppen välkomnar förslaget men hade önskat att lagen kunde ha tillämpats från och med den 1.1.2017 i enlighet med lagen för internationella krishanteringsuppdrag. Därför skrev gruppen tillsammans med Sannfinländarna under en reservation i ärendet.

− Fosterlandet bör behandla beväringar och fredsbevarare lika på den här punkten. Därför skulle jag ha önskat att riksdagen kunde ha godkänt vårt ändringsförslag, säger riksdagsledamot och medlem i social- och hälsovårdsutskottet Veronica Rehn-Kivi.

Tre beväringar från Nylands Brigad omkom i oktober 2017 då de färdades i ett militärfordon som kolliderade med ett tåg i en obevakad plankorsning i Skogby i Raseborg.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35

Responsdebatt om Statsrådets EU-redogörelse

Också Svenska riksdagsgruppen sällar sig till skaran av röster som tycker att det är viktigt att oftare diskutera EU, Finlands roll i unionen och unionens framtid.
26.05.2009 kl. 15:00

Statsrådets redogörelse om EU-politiken

26.05.2009 kl. 10:35

Remissdebatt om statsrådets EU-redogörelse

Av statsrådets redogörelse över EU-politiken framgår regeringens vision om hur EU ska se ut, fungera och utvecklas till år 2020. Svenska riksdagsgruppen framhåller vikten av att alla skall kunna känna sig representerade i Bryssel och delaktiga i den politik som förs i EU.
16.04.2009 kl. 17:00

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00