Viktigt att lagutskottet lyfter fram familjevåldet vid uppdatering av lagen om vårdnad och umgängesrätt

05.12.2018 kl. 13:35
Lagutskottet har behandlat regeringens proposition om ändring av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt.

– Jag är väldigt glad att riksdagens lagutskott enhälligt gick in för att på paragrafnivå lyfta fram eventuell förekomst av våld inom familjen, då domstolen bedömer villkoren för vårdnad och umgängesrätt. Detta har varit ett tydligt krav från kvinnoorganisationerna under tiotals år, säger riksdagsledamot Eva Biaudet (SFP).


Lagutskottet har behandlat regeringens proposition om ändring av lagen angående vårdnad om barn och umgängesrätt. Lagutskottet godkände enhälligt att i själva lagparagraferna lyfta fram behovet av att domstolen vid vårdnadstvister alltid bedömer förekomsten av våld i familjen.

– Forskning har visat att domstolarna inte tillräckligt har beaktat förekomsten av våld vid vårdnadstvister, inte ens då det har funnits fällande domar för våldsbrott. Domstolar har trots allt kunnat ge beslut om gemensam vårdnad och oövervakad umgängesrätt. Barn som utsätts eller bevittnar våld kan ta oanad skada och därför är det extra viktigt att det också i lagens paragraf tydligt att förekomsten av våld alltid måste beaktas.

– Som helhet välkomnar jag lagförslaget. Det är en rejäl uppdatering av den gamla lagen. Det motsvarar bättre dagens krav och tillmötesgår olika familjers behov, där barnets intresse och rättigheter alltid kommer först och främst, säger Biaudet
Eva Biaudet

Gruppanföranden

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00