Som man googlar får man svar

01.12.2018 kl. 11:32
Sannfinländarna har lämnat in en lagmotion om att skära ner Ålands klumpsumma med 100 miljoner euro.

Förslaget strider mot både grundlagen och självstyrelselagen, men det hindrar så klart inte möjligheten att ändå föreslå det.

 

Ålänningar betalar skatt precis som alla andra finländare. Eftersom en stor del av den offentliga servicen på Åland sköts och finansieras av självstyrelsen, och inte av staten, får Åland tillbaka en bestämd del av de skatter man betalat. Denna summa, klumpsumman, är enligt självstyrelselagen 0,45 %. Därför beräknas Åland få tillbaka 242 miljoner euro i klumpsumma nästa år. Den här summan vill sannfinländarna nu skära ner med 40 %.

 

Partiet som i budgetdebatten i riksdagen brukar lova nästan allt åt alla tycker alltså att Åland ska finansiera partiets satsningar och betala för kalaset. Hur Åland ska kunna upprätthålla offentlig service då tar man inte ställning till.

 

Sannfinländarnas lagmotion är ett hopkok av Ålandsmyter. Man hävdar bland annat att Åland har gratis kollektivtrafik, är skuldfritt, inte betalar något för public service och inte betalar någon moms.

 

Eftersom jag vet att det också i sannfinländarnas riksdagsgrupp finns olika åsikter i många frågor och att alla ledamöter inte tänker på det här sättet om Åland satt jag ett e-post till de sannfinländska riksdagsledamöterna och förklarade alla myter i lagmotionen.

 

En av ledamöterna gick då, helt väntat, till motangrepp. Hon konstaterade att Åland visst är skuldfritt, och jämförde med hennes hemkommun. Men varför jämföra Åland med en kommun, frågade jag. Åland har ju också kommuner, som är skuldsatta, även om inte i lika hög grad då Åland har en högre sysselsättning.

 

Med samma logik borde ju sannfinländarna då också tycka att Finland borde betala mer pengar till Grekland, eftersom de är mer skuldsatta än Finland.

 

Det andra mothugget handlade om att kollektivtrafiken på Åland visst är gratis. Per e-post skickade man mig bilder från nätet som ”bevismaterial”. I bilderna fanns en föråldrad finskspråkig wikipedia-sida där det nämndes att kollektivtrafiken i Mariehamn är avgiftsfri. En annan bild var från en föråldrad turistsida om Åland. Ingen officiell Ålandssida alltså.

 

Bilderna visade att man ansträngt sig rätt mycket för att hitta belägg för ens myter. Att faktum är att det redan är många år sedan Mariehamns (inte Ålands) två busslinjer var avgiftsfria skulle inte få förstöra den myt man nu ville göra politik på och hade lyckats hitta bevis för på nätet.

 

Nu har jag sett till att den föråldrade informationen från dessa hemsidor är nedplockad. Så det finns nu igen lite mindre som populister kan använda som slagträ mot Åland. Det är ändå sorgligt att man väljer att göra politik på myter.

 

Det finns ett gammalt ordspråk, som man ropar i skogen får man svar. Det kunde gott uppdateras till att, som man googlar får man svar. För det finns alltid någon sida, inofficiell eller föråldrad, ute på nätet som kan ge stöd åt ens myter och konspirationsidéer om både Åland och annat.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00