Redogörelsen om idrottspolitik

20.11.2018 kl. 14:56
Gruppanförande, Mikaela Nylander

Sund själ i sund kropp. Det ordspråket har vi alla hört förut. Vi vet att motion gör en piggare och ökar ens välbefinnande. Internet är full av gympavideor och stretchningsövningar, arbetarinstituten ordnar motion för seniorer och många har arbetsgivare som stöder motion ekonomiskt. Det råder alltså ingen brist på möjligheter. Trots det rör vi inte på oss tillräckligt.

Tack till statsrådet för denna redogörelse om idrottspolitiken. Det är bra att temat diskuteras och att man ställer ordentliga mål för motion. Vi stöder fullt ut målet att öka aktiviteten i alla åldersgrupper. Motion förebygger effektivt såväl fysiska som psykiska sjukdomar. Ju mer vi som stat satsar på förebyggande verksamhet, desto lyckligare och friskare blir folket i Finland.

Ur individens synvinkel väcker motion många känslor, även negativa. Därför bör tröskeln att börja motionera vara så låg som möjligt. Detta kan man påverka genom att göra det lätt och förmånligt att börja motionera, men även föreställningarna av motion spelar in här. Merparten av motionen är ju helt vanligt upprätthållande av välbefinnande i vardagen, inte den Instagram-värld där bara de vackra och muskulösa går på gym.

Ärade talman,

Staten och kommunerna ska skapa förutsättningar för motion. De ska se till att organisationer och förbund kan tillhandahålla tjänster för alla slags medborgare, såväl nybörjare som toppidrottare. För vad skulle motion inte lämpa sig för? Motion är ett utmärkt sätt för till exempel unga och invandrare att aktivare delta i samhället. Motion ökar förutsättningarna för åldringar att bo kvar hemma och bevara ett aktivt sinne. Människor i alla åldrar ska också med en liten budget kunna delta i motions- och idrottsverksamhet. Därför bör till exempel hobbysedlar som införts på försök absolut utnyttjas mer i framtiden. Det är också viktigt att trygga finansieringen till arbetarinstituten.

I dagsläget erbjuds redan många slags tjänster. Utmaningen ligger i att göra människorna medvetna om dem. Vi kan ha de bästa tjänsterna i världen men om finländarna inte vet om dem eller inte söker sig till dem är allt bortkastat. Därför behöver vi absolut en hobbydatabas som drivs antingen nationellt eller av kommunerna. Den kunde vara en klar och tydlig webbplats där användaren på ett ställe hittar hela hobbyutbudet i sin hemkommun. I vissa kommuner görs sådana sammanställningar för till exempel skolelever redan nu, men varför inte göra samma för alla kommuninvånare från spädbarn till åldringar?

Ärade talman,

Vi har ändå en stor utmaning, nämligen jämställdheten. Jämställdheten mellan könen bör förbättras inom idrotten. Ännu i dagsläget går en stor del av finansieringen till mansdominerade idrottsgrenar. Ännu i dagsläget har vi idrottare och kvinnliga idrottare.

Vi måste kunna göra bättre ifrån oss. Det har skett många bra saker men nu räcker det inte med fagra mål. Vi måste aktivt lyfta fram kvinnorna inom idrotten. Vi ger vårt varma stöd till det jämställdhetsprogram inom idrottsledningen som föreslås i redogörelsen och hoppas att förberedelserna inleds redan nu. Men det är inte nog. I stil med Bollförbundets fina kampanj Kaikki pelaa – Alla spelar, behöver vi nu en kampanj under namnet Kaikki liikkuu – Alla rör på sig. Striktare åtgärder ska absolut inriktas på till exempel grenförbund för att jämställdheten ska bli mer än bara floskel. Mediehusen, ge kvinnliga idrottare mer plats i rampljuset. Företag och stiftelser, ge stöd till idrottare inom mindre kända grenar. Tränare, välkomna flickor på samma sätt som pojkar.

Ärade talman,

Vi har redan hört många viktiga synpunkter på förutsebarheten i finansieringen, organisationernas verksamhetsbetingelser och statens ansvar. Det är ändå mycket som börjar på gräsrotsnivån, i vårt sätt att i våra egna liv upprätthålla en aktiv livsstil och tillsammans skapa en motionskultur.  Frågan lyder alltså: Föregår du med gott exempel?

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15