Barnens rättigheter är vuxnas ansvar

20.11.2018 kl. 11:47
Hur framtiden ser ut hänger på de förutsättningar vi ger de kommande generationerna. I enlighet med FN:s barnkonvention har alla barn rätt till ett gott liv. Något alltför många barn runt om i världen, och även i Finland, tyvärr inte har.

- Att stå  upp för de som inte kan försvara sig själva och jobba för att stärka deras möjligheter i livet ser jag som ett av mina största och viktigaste uppdrag. Barnets bästa är vårt allas bästa, säger partiordförande och riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson.


Grunden för barns jämlika förutsättningar skapas redan under barnets tidiga levnadsår. Därför är också småbarnspedagogiken så viktig. Forskning visar att småbarnspedagogiken har långtgående positiva effekter på barns inlärning och sociala färdigheter ända upp i tonåren.

I Finland är vi stolta över att våra barn tas bra hand om, men deltagande i småbarnspedagogiken i Finland ligger trots det på en för låg nivå, vilket även OECD påpekat. År 2016 deltog cirka 68 % av de finländska barnen mellan 1–6 år i småbarnspedagogisk verksamhet. Nästan en tredjedel av alla barn står alltså utanför.

- SFP föreslår  att alla barn över tre år ska ha rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag. Det här är en viktig åtgärd som stöder den enskilda familjen och barnet i ett tidigt skede av barnets liv, säger Henriksson.

För att barn och unga ska kunna genomföra den grundläggande och andra stadiets utbildning framgångsrikt måste de få må bra. Vi behöver satsa på mer förebyggande arbete bland unga.

- Det ska vara lätt att uppsöka kuratorn eller psykologen i de miljöer där barnen och de unga rör sig, betonar Henriksson.

- Finland ska ha som mål att bli världens barnvänligaste land. Då ska vi också föra en politik som stärker barnfamiljerna i deras vardag, skapar en  mer flexibel familjeledighetsmodell, lyfter upp alla barns rätt till högklassig småbarnspedagogik och skola oberoende av bakgrund och föräldrarnas socioekonomiska situation. Det kan också vara avgörande för att få unga familjer att flytta tillbaka till Finland, efter en tid utomlands. Nästa regering behöver sätta stort fokus på barnpolitiken, avslutar Henriksson.
Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00