Riksdagsledamöterna Löfström och Nylund: Förslaget måste skjutas ner!

15.11.2018 kl. 13:45
EU-kommissionen i färd med att stärka skyddet för vargen

Tjänstemännen i EU-kommissionen som ansvarar för rovdjurspolitiken är i färd med att försöka få igenom restriktioner för hur medlemsstaterna kan förvalta rovdjur som är strikt skyddade under EU:s art- och habitatdirektiv - såsom varg, björn och lodjur.

Sammanfattningsvis har EU-kommissionens tjänstemän i det senaste utkastet till uppdaterat rådgivande dokument om strikt skyddade arter, samt i en helt ny bilaga gällande varg, med nästan kirurgisk precision försökt inskränka de möjligheter som finns för medlemsstaterna att på ett meningsfullt sätt förvalta sina rovdjurspopulationer.

- Förslaget är oerhört anmärkningsvärt ur två olika aspekter. För det första går det stick i stäv med verkligheten. Vargen kanske inte ännu syns i EU-kommissionens korridorer, men ute i verkligheten har antalet vargobservationer ökat kraftigt och den rör sig synligt i finländsk bebyggelse där den är ett hot mot både barn och husdjur, säger Svenska riksdagsgruppens viceordförande, riksdagsledamot Mats Löfström.

- För det andra går förslaget tvärtemot det kommissionen sagt att man ska jobba för, mindre detaljreglering. Det här är ju mer detaljreglering. Det är helt oacceptabelt, säger Löfström.

Dokumentet är ett rådgivande dokument med riktlinjer till EU:s art- och habitatdirektiv. Även om rådgivande dokument från kommissionen är icke-bindande, händer det att både EU-domstolen och nationella domstolar hämtar inspiration från dem. Exempelvis i ett nyligen avgjort ärende i en skarvfråga i Sverige eller i flertalet avgöranden gällande naturskyddsdirektiven vid EU-domstolen har dessa rådgivande dokument följts av domstolarna. Rådgivande riktlinjer kan på så sätt bidra till att ”skapa” rättspraxis.

- Förslagen går tvärtemot vad vi har betonat de senaste åren. Vi behöver mera flexibilitet och mera nationellt beslutsfattande för att hantera de problem som uppstår när rovdjurspopulationerna ökar. Det här gäller i synnerhet vargen, säger Sfp:s riksdagsledamot Mats Nylund.

- Dessutom måste det bli möjligt att ändra en arts skyddsstatus från strikt skyddad omedelbart när en gynnsam bevarandestatus har uppnåtts, säger Nylund.

Deadline för medlemsländerna att lämna in utlåtanden är 20.11.

- Vi har varit i kontakt med jord- och skogsbruksministeriet och minister Jari Leppä som delar vår syn på ärendet. Förslaget måste stoppas, konstaterar Löfström och Nylund.

Mats Löfström och Mats Nylund

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsrådets långsiktiga energi- och klimatstrategi

Utmaningarna har växt ytterligare för regeringens långsiktiga energi- och klimatstrategi under vintern och våren. Den ekonomiska nedgången har ytterligare försämrat ekonomin och därmed också höjt ribban en aning för ekonomiska satsningar på klimatpolitiken.
17.06.2009 kl. 15:45

Statsministerns upplysning om det ekonomiska läget

Det är minsann inget lätt jobb att sköta Finlands ekonomi i dagens situation. Det är osäkert och det är snabba förändringar som gör det nästan omöjligt att förutspå den ekonomiska utvecklingen.
17.06.2009 kl. 11:15

Responsdebatt om redogörelsen om Finlands säkerhets- och försvarspolitik

Svenska riksdagsgruppen har många gånger framhållit att EU är den samarbetsram inom vilken Finland ska stärka säkerheten såväl i Europa som ur ett globalt perspektiv. Säkerheten och stabiliteten i EU och övriga Europa stärks genom den mångomtalade solidaritetsklausulen.
16.06.2009 kl. 13:55

Finlands säkerhets- och försvarspolitik

16.06.2009 kl. 10:35

Responsdebatt om budgetramarna 2010-2013

Som en följd av den ekonomiska krisen har hittills omkring 3 miljarder euro anvisats för stimulansåtgärder i vårt land – detta motsvarar omkring 1,5 % av BNP – en stor andel också med EU-mått mätt. Alla åtgärder som vidtas måste ha som målsättning att återställa tillväxten och balansen i vår ekonomi, motverka arbetslöshet och trygga vår betalningsförmåga – speciellt på lång sikt.
03.06.2009 kl. 13:35