Alternativa budgeterna 14.11.2018

14.11.2018 kl. 14:37
Gruppanförande, Anna-Maja Henriksson,

SFP vill i vår alternativa budget visa att det går att föra en ansvarsfull ekonomisk politik utan massiva och kortsiktiga nedskärningar i utbildning, forskning, studiestöd eller bistånd. Vi vill bygga ett framgångsrikt Finland.

Vi vill också visa att det genom omprioriteringar är möjligt att genomföra nödvändiga reformer.

SFP:s familjepolitiska helhetsreform är en stor investering i en bättre framtid. SFP vill att Finland bör bli världens mest barnvänliga land.

Familjeledighetsreformen måste få kosta för att bli bra.

 

Vi vill se en familjepolitisk helhetsreform som förlänger de inkomstrelaterade familjeledigheterna till 18 månader, enligt 6+6+6-modellen. Därtill vill vi ge varje barn som fyllt tre år rätt till fyra timmar avgiftsfri småbarnspedagogik per dag.

Vi behöver också en helt ny flexibilitet i att ta ut familjeledigheter. Vi bör bättre anpassa ledigheterna till barnfamiljernas verklighet och till föräldrarnas arbetssituation. Precis som i gatubilden och parkerna i Stockholm borde det bli lika vanligt hos oss att se såväl män som kvinnor sköta sina små barn.

 

Vi behöver en skattepolitik som ger löntagarna mera i handen än i dagsläget.

Vår modell – att sänka skatten på arbete och försiktigt höja skatten på konsumtion – skapar bättre förutsättningar för företagsamhet och ger en högre sysselsättningsgrad. Trenden bara stärks av att vi även höjer hushållsavdraget.

SFP och Svenska riksdagsgruppen anser att det är rätt att sänka skatten på arbete, bara det sker på ett socialt rättvist sätt. Därför höjer vi samtidigt garantipensionen, slopar indexfrysningen av folkpensionen, höjer vi studiestödet, liksom barnbidraget för ensamförsörjare.

Av den konsekvensbedömning som riksdagens utredningstjänst har gjort framgår att vår modell gynnar alla inkomstklasser. Genom våra satsningar skulle de största vinnarna vara ensamförsörjarfamiljer och studerande. Vi har också fäst särskild vikt vid de äldre som lever på en liten folkpension.

Det är första gången i år som riksdagens utredningstjänst gör en grundlig utredning om varje skild alternativ budget. Den alternativa budgetens effekter jämförs med regeringens budgetförslag. Resultaten är mycket goda för SFP:s del: Vår alternativa budget skapar inte enbart en bättre inkomstutveckling i samtliga inkomstklasser, utan den bidrar med en sysselsättande effekt som innebär 3000 arbetsplatser mer än regeringen.

Jag upprepar: Vår modell ger fler arbetsplatser och mer i handen!

 

Ärade talman,

En avgiftsfri och kvalitativ utbildning samt en högklassig forskning är nycklarna till Finlands framgång. Vi kan inte godkänna de massiva nedskärningarna i universitetens och högskolornas anslag, utan vi föreslår att anslagen ska höjas tillbaka till samma nivå som tidigare. Vi vill se en mer jämlik skola.

Vi satsar på de unga. Vi tryggar den regionala tillgängligheten för andra stadiets yrkesutbildning och närundervisningen i yrkesutbildningen. Signalerna från utbildningsfältet är mycket oroväckande. Ungdomarna ska inte behöva sitta overksamma hemma eller att känna att de inte får det stöd de behöver. Därför vill SFP ge dem en närundervisningsgaranti.

Riksdagsvalet 2019 blir ett utbildningsval. Det blir säkert också ett klimatval. Men framför allt blir det ett val om värderingar. Den västerländska demokratin som vi känner den utmanas av nationalism och populism från många håll. SFP vill slå vakt om demokratin, det öppna samhället, jämställdheten och rättsstaten. Det syns också i vår alternativa budget.

Framtiden förutsätter en tydlig politik som sporrar till ekologiska investeringar och en hållbar livsstil. Det handlar också om privata val som vi alla gör dagligen i vår vardag. SFP skjuter till tilläggsanslag för att göra Östersjön till ett renare hav. Vi vill att våra barn och barnbarn ska kunna simma i havet på somrarna. Vi gör också betydande extra satsningar på forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Finland ska gå i spetsen för bättre miljöteknologi och se cirkulärekonomins möjligheter. Inom trafiken behövs det en snabbare övergång till elbilar.

Ärade talman,

Psykiska problem förorsakar mänskligt lidande, men leder också till höjd sjukfrånvaro från arbete och till förtidspensioneringar som tär hårt på samhällsekonomin. SFP vill vända på denna trend. Vi behöver ett långsiktigt nationellt program för psykisk hälsa – fler lågtröskelmottagningar såväl för unga och vuxna – men också omedelbara satsningar på tidigt ingripande och tydliga satsningar på välbefinnande i arbetslivet.

Finland bör även höja profilen på det internationella planet. Därför föreslår SFP en höjning av anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet och en klar höjning av flyktingkvoten till 2 500. Här ska Finland som ordförandeland i EU göra allt för att stärka det gemensamma ansvaret för flyktingfrågan.

 

Vår skuggbudget ökar inte upplåningen mer än vad regeringens budgetförslag gör. Vi har ändå gjort omprioriteringar på omkring två miljarder euro. Vi skär ordentligt i planeringsanslagen för landskaps- och vårdreformen, vi slopar regeringens sänkning av bilskatten, vi ändrar på energiskattestödet och vi slopar skattefriheten för inköp av första bostad för att nämna några större ingrepp. Det är inga lätta beslut, men det handlar om att prioritera och att vara trovärdig.

När det gäller jämställdhetspolitiken kan inte den sittande regeringen få något gott betyg. SFP:s alternativa budget är konsekvent på den punkten. Vi förbättrar jämställdheten på bred front.

Till slut vill jag konstatera att SFP vill se en vettig vårdreform som sätter patienten i fokus och i motsats till regeringens centraliseringsiver vill vi ge de mindre sjukhusen och sjukvårdsdistrikten rätt att själva bestämma vad som opereras var.

Vi kan bättre (än regeringen) – pystymme parempaan!

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00