Nytt finländskt rekord i åländsk populism av Sannfinländarna

13.11.2018 kl. 18:50
Sannfinländarna vill i sin alternativa budget skära ner klumpsumman till Åland med 100 miljoner euro.

– Man vet inte om man ska skratta eller gråta, det är så oseriöst att jag undrar hur man ens täcks. Leena Meri, som uttalar sig om Åland för Sannfinländarnas del, är själv medlem av riksdagens grundlagsutskott och vet så klart att förslaget inte ens är möjligt eftersom det strider mot både grundlagen och Ålands självstyrelselag, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström


– Därför handlar detta inte om okunskap, utan om populism. Man är fullt medveten om att det man föreslår inte är sant och inte går, men gör det ändå för att ge sken av orättvisor som inte finns, och hoppas att det appellerar på väljarna. Problemet är att bieffekten av denna populism är att stämningen i samhället piskas upp samt att det underblåser stereotyper om folkgrupper, som exempelvis svenskspråkiga och ålänningar, säger Löfström.

Åland är i dag nettobetalare av direkta skatter till statsbudgeten och får inte tillbaka alla de skatter man betalat. Ålänningar betalar skatt som alla andra: Ålands andel av hela landets betydande direkta skatter var år 2016, 0,64 %, medan Ålands klumpsumma (det Åland får tillbaka) är 0,45 %. Det är av dessa pengar, klumpsumman och skattegottgörelsen, Sannfinländarna nu vill skära hundra miljoner euro, över en tredjedel, av i sin alternativa budget.

Man hävdar också att Åland är skuldfritt, vilket inte är sant. Åländska kommuner är också skuldsatta. Men Åland har förhållandevis lite offentlig skuld på grund av en hög sysselsättning och en välskött ekonomi.

– Utan de höga sysselsättningssiffrorna skulle Åland, som statlig nettobetalare, i dag befinna sig i en ekonomisk kris. Ålands sysselsättningsnivå är kring 82 % medan landets i genomsnitt är kring 72 %. Sannfinländarna borde lägga avundsjukan åt sidan och i stället arbeta för att få upp sysselsättningen i landet. Alla vinner om hela landet får högre sysselsättning, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00